Igår hade vi 20 grader i solen och om vädret fortsätter så här kommer det torka upp jätte fort.
Det är nu bara lite mer än två veckor kvar tills Birgitta Järnåker kommer hit och nu känns det faktiskt som om ridbanan kommer hinna bli torr.
Så himla skönt!
Jag har ridit ut flera gånger efter vägen utan boots sista veckan.
Så härligt att slippa sätta på boots med brodd och istället rida ut helt barfota.
För finns det något härligare än en mjuk grusväg om våren!?
Jag upplever alltid att traven blir lite extra fin denna årstid så jag försöker passa på att hinna rida ut så mycket som möjligt.
Lilja var jätte fin igår när vi red ut.
Hon börjar kännas så otroligt stark och skrittade på med riktigt stora steg.
Hon hittar lätt samlingen i traven och släpper ner min på ryggen.
Tänk så mycket det har hänt med henne under detta år.
Kommer ihåg mitt första ridpass på henne som gick ut på att jag skulle komma på hur jag skulle rida henne för att hon skulle ha öronen framåt.
Nu är alltid hennes små ludna ponnyöron riktade spikrakt framåt.
Hon som inte såg så stor mening med ridningen och nu gnäggar otåligt när jag är för långsam med att tränsa.
Hon som förut visade missnöje vid sadling och bet i luften och nu tycker att jag måste skynda mig lite till så vi kommer ut någon gång.
Det är svårt att beskriva känslan när man hämtat tränset på väggen, vänder sig om för att gå mot Liljas box och hon står där med spetsade öron och tittar på en och gnäggar förväntansfullt.
Fina bästa Lilja som inte är rädd för nått men fnyser som om det vore livsfara och skrämmer skiten ur de andra hästarna varje gång hon inte får galoppera i backen på vägen hem.
Är så lycklig att hon finns i mitt liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar