Introvert? Lipizzaner? Ålder?

Cappe tuggar så tungan kommer ut, mycket ovanligt!

Egentligen är det inte så mycket som jag vet om Cappe, eller Captain som han egentligen heter.
Vet att han stått på Sundsvalls Ridklubb eftersom det var dem jag köpte honom av och där stod han i nästan 2 år.
Före det har han varit i Njurunda, typ 3 månader som jag fått berättat, men de hade inte alls klarat av honom.
Före det går det ryckten om att han han varit turridningsponny, men det är inget jag vet sanningshalten i.

Enligt passet är han import från Nederländerna (Holland) och är född 2002 med okänd stam. Hurvida hans ålder är korrekt kan jag inte uttala mig om, men veterinär har sagt att det ser ut att stämma om man ser till hans tänder.

Hans färg är benämnd som appalossa och han klassas i passet som welsh ponny av cob typ.
Men nu när han börjar bli grövre och få mer utstrålning är det många som frågat om han är Lippizaner. Vet ju inte alls, allt är ju möjligt och han är faktiskt rätt rastypisk. Kolla in denna länk, det mesta stämmer http://www.svehast.se/allm/raser/lip.htm.

Hans horsenality är jag inte helt hundra på än, skulle kunna vara så att han på vissa delar är rätt nära mitten. Men ibland är han tydligt LB och ibland RB.
Han tuggar med munnen stängd (introvert) men är toknyfiken på allt och vill undersöka med nos och mun (extrovert). Han vill vara till lags men är lite busig (extrovert) men är rätt bekväm av sig (introvert). Å så här fortsätter det, men allt är i lagoma perfekta doser.

Han testar gärna att få "bestämms" men med pytte hjälper blir han foglig som ett lam.
Jag måste verkligen låta Rosa göra en riktig horsenality på honom snart och se om vi kan få någon klarhet i det hela!


Jag skulle så gärna vilja veta allt han varit med om i livet, men det kommer jag nog aldrig få. Å vad han är eller vad han varit spelar ju egentligen ingen roll. För nu är han min lilla drömponny och resten av hans liv kommer var tillsammans med mig! <3

Min fina hopponny!

Låter bilderna tala för sig själv... ;-)

Det här med att köpa häst...

http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=643867

När jag var liten så läste man en massa böcker, tidningar etc. som alla tog upp ämnet att skaffa häst.
Det var ju min största dröm!!!
I alla dessa böcker förklarades vikten av att välja rätt, vara noggran, provrida många hästar, veta vad man ville ha sin häst till, göra veterinärbesiktning etc. Allt för att inte bli lurad, köpa fel häst o.s.v.

2 hästar har jag nu hunnit köpa och ingen av dessa gånger har jag följt desssa råd utan gått på något helt annat....

Nokke är ju en mycket speciell historia, jag anser att våra vägar var menade att korsas.
Från första gången jag träffade honom visste jag det!
Sedan tog det många år innan jag köpte honom och jag visste då precis var det var jag köpte "en medelålder herre med bestämda åsikter" men som jag älskade mest i helaste världen!!
Men drömmen fanns ju alltid där om den där "perfekta" hästen och då var det nog mer ur andras ögon än mina egna jag tänkte. Ytliga tankar och en känsla av avundsjuka till de som hade "lätta" hästar.

Innan jag köpte Cappe hade jag ju funderat länge på en till häst, tankar som mest snurrade i mitt eget huvud. Vad ville jag ha egentligen och vad trodde jag att alla andra vill ha...
Det är ju väldigt lätt att fantisera, jag ville ha en PRE-hingst eller en Frisier eller en Welsh Cob.
Eller kanske en palominofärgad häst med lång man, eller en cremello...
Ja så här fortsate det *smila* och givetvis skulle hästen ha fantastiska gångarter och lätt för samling.
En häst som fick omvärlden att dra efter andan.

Jag visste även vad jag inte ville ha.
Ville inte ha en vit häst som riskerade att få canser, inte en för "lätt" häst som vem som helst skulle klara av, ingen färdig häst, ingen gamal häst, o.s.v.

Hittade nyligen en annons på en häst ( annonsen hittar ni här) som nog uppfyller alla mina krav och drömmar som jag har haft. Men något jag lärt mig med åren är att det blir aldrig som man tänkt sig.

För det hände igen, ödet korsade min väg och allt det jag tänkt och fantiserat om var som bortblåst. Den lilla vita ponnyn på ridskolan hade vunnit mitt hjärta och jag visste att det var ämnat att bli. Resan tog nästan 2år, sedan var han äntligen "min".

Köpte han enbart av kärlek, utan veterinärbesiktning och på vinst och förlust.
Visst hade jag mina misstankar men det var grisen i säcken jag köpte. Men det spelade ju ingen roll, jag var förälskad.

Första månaden var jätte jobbig, jag och Nina pratade i termer som "tänk när du kan rida ut på han själv och racea...". För minsta lilla for ponnyn i luften, bockade och jag åkte i backen några gånger. Men sedan det gick snabbt och på en väldigt kort tid blev han världens bästa ponny. Idag enbart 6 månader senare har han redan överträffat alla mina förväntningar och jag lovar snart har jag den där hästen som får omvärlden att dra efter andan.

För oavsett vad som är rätt eller fel enligt skolboken så tror jag att man ska handla efter sin känsla, kanske lättare sagt än gjort men i mitt fall har det lätt mig till de 2 bästaste hästarna i helaste världen! Jag älskar dem mest av allt! <3

För vem kan idag tro att detta är samma häst...

.

Prins Captain!

Racerponny!

Snacka om PRE-hingst! <3

Väldigt trevlig trav och hållning!

Mycket man har han fått och snart är även svansen ikapp!

Kung Nokke!

Eller som Lilla K brukar säga (läs: sjunga)
"Diggi-diggi-diggi-ding-ding-ding
  Här glider kingen in"

Nybadad!

Om man äger en vit häst, då måste man få fylla sin blogg med bilder på honom när han är nybadad och vit!
Så det så! ;-)

Veckans failbild

Kvällsprommis!

Jag är i Stockholm och kollade precis mejlen och man blir ju extra glad när man fått sådan här e-post!!!!! <3

Hej matte!
Nu har jag motionerat Katarina två dagar. Hon börjar bli lite snabbare än en snigel men i utförsbackar slår jag henne med hästlängder! Har lärt henne att mata mig med morötter var 10:e meter :-) Av någon anledning har hon med en spotlight i pannan på kvällarna, tror det är för att jag är en stjärnhäst så att alla vi möter ska se mig ;-)

Alltid glad!

Hur söt är man inte då!?
Så här är det varje dag matte kommer till hagen!!!!
Han är mitt lilla lyckopiller!

Skillnaden manligt och kvinnligt, rent anatomiskt

Brukar cykla ganska mycket och fick i födelsedagspresent en ny sadel till min cykel, en sadel utformad för kvinnor. Alla vet att det kvinnliga och manliga bäckenet skiljer sig åt rent anatomiskt och därför behöver vi olika utformade sadlar vid cykling för att kunna sitta optimalt.

Men borde det inte vara samma vid ridning??? 
Behöver vi inte även här har sadlar för män och kvinnor???

Jag upplever att jag har väldigt svårt att sitta bra i sadel, känns om om sadeln motarbetar min kropp och som om jag inte passar i den.Visst skulle jag kunna lära mig att rida bra i sadel men det känns som om det borde kunna va mer rätt redan från början.

Kanske ligger svaret i hur vi faktiskt är utformade rent anatomiskt. 
Om vi börjar med att tittar på skillnaderna mellan kvinnors och mäns bäcken kanske vi får en klarare bild.

Information kommer härifrån: http://www.stallrustorp.se/

 Ett manligt bäcken har:
• mycket tätare mellan sina sittben
• sittbenen centrerade
• högre blygdben
• lång svanskota
• rumpmusklerna placerade längre ner mot låret
• mest muskler på baksidan låret
• oftast kortare överben än underben

Ett kvinnligt bäcken har:
• längre mellan sittbenen
• sittbenen längre fram
• blygdbenet nästan i jämnhöjd med sittbenen nära sadeln
• nästan ingen svanskota
• rumpmusklerna placerade högre upp mot ryggen
• mest muskler på insidan låret
• oftast längre överben än underben

Vad säger då detta egentligen?

Jo en man kan mycket lätt balansera sig på en liten yta utan något direkt stöd ifrån sadeln. 
Kvinnor däremot behöver en sadel med bredare säte så att sittbenen inte ska hamna precis på kanten på sätet. Sadeln upplevs då som hård och man får ont i rumpan. Fy så många "hårda" sadlar jag ridit i...

Vi kvinnor får även lätt skavsår, framförallt fram då blygdbenet tar i fram i sadeln när vi försöker hålla balansen. Sadlarnas utformning gör också så att vi ofta blir sittande med tårna pekande utåt för att musklerna på insidan låren inte får plats i sadeln och ofta hamnar vi i stolsits då stiglädern är placerad för kortare överben än underben. Detta leder till att våra två S-kurvor på ryggraden rätas ut och stötupptagningen slutar fungera.

Så nu funderar ju jag, varför är det inte praxis att göra sadlar både för kvinnor och män?
Två olika utformningar av samma modell, ska det vara så svårt. Och tyvärr är med största sannolikhet alla sadlar på marknaden idag utformade för män, även om det nog är procentuellt fler kvinnor som rider. Helt normalt alltså enligt dagen samhälle.. *suck*

Snygg va!?

Det är så roligt att se hur han förändras.
Sitter och tittar på gamla bilder och inser vad mycket större han ser ut att vara nu!
Fick massa kommentarer på kursen i stil med "Oj, han var ju mycket större än vad jag trodde..."
Å visst har han fått mer massa, mer utstrålning och mer man och svans *ler*.
Och då har han bara varit hos mig i lite drygt 6 månader, fantastiskt vilka resultat man kan uppnå på väldigt kort tid. Sedan visst, allt går fortare från början men det ska bli spännande att se vart vi är om ett år, två år, tio år...

Passade på att ta en hel massa bilder på skönheten när vi kom hem efter kursen för Birgitta Järnåker i lördags. Ville verkligen passa på medan han var vit och fin, Kändes lite olustigt att släppa ut han i den leriga hagen sedan, men han är ju en häst och måste få vara just det. Matte får väl tvätta han fler gånger helt enkelt.

Vilken utstrålning han fått! <3

Ikväll ska vi börja känna lite på de övningar Birgitta gav oss på hemmaplan. Längtar massor!!!

Clinic Birgitta Järnåker

Vädergudarna bjöd på allt från strålande sol till hagel och spöregn.

Så var det äntligen dags för Cappes och min första kurs!
Åh så vi längtat. Jag ville verkligen få Birgittas utlåtande om Cappe, hans förutsättningar och möjligheter. För mig är han ju världens bästa ponny men det är bra att få veta vad det faktiskt är man har att jobba med.

Laddade inför första ridpasset!

Cappe skötte sig exemplariskt, lugn och fann sig till ro på en gång. Det första han gjorde var att provrulla "sin" nya box och sedan var han helt lugn hela kursen!
Han blev lite stressad en gång i början på sista passet när alla började lämna ridbanan med sina hästar (han har ju trots allt varit ridskoleponny) men två hästar stannade och han kom snabbt tillbaka till lugnet och kunde fokusera igen. Roligt att känna att vi ändå fått så bra relation att han i detta kunde lite på mig.

Cappe fick fin fläta i manen dagen till ära.
Dock höll den sig inte kvar i mer är ca 10min av passet...

Birgitta är alltid så bra att träna för, hon hittar alltid rätt övningar till varje ekipage.
Innan första passet fick vi hålla en kort presentation om oss och jag kunde berätta lite om Cappe, vad vi tränat på och vad vi behövde hjälp med. Kommer ihåg så här i efterhand att jag nämnde högersidan och böjningen där. Men med facit i hand så var det inga problem alls med den under passet...

Birgitta tittade på honom och sa "Man skulle kunna tro att det är Lipizzaner i honom". Hon är inte den första som säger så och visst är han rätt lik! Han kanske är en Lipizzaner som någon råkat köra i torktumlaren på fel temperatur *fniss*

Fullt fokus!

Vi fick så bra övningar av Birgitta. Vi ska nu under en månads tid framöver fokusera på skritten och traven. Vi ska växla mellan framvikt och jämnvikt och börja nosa lite på bakvikten. Igår behövde jag bara tänka bakvikt så gjorde han mer än han hade styrka till egentligen! Så underbart ambitiös han är!

Sedan fick vi en bra övning för att träna korta steg i skritt, uppgångar trav och linjering.
Ska ta och skriva ner alla så jag kommer ihåg dem och verkligen träna på detta i en månad nu.

Min Lipizzanerhingst!

Världens bästa fröken! <3

Birgitta berättade under passet om Cappes förutsättningar. Han har en väldigt bra vinkel på sitt bäcken och en bra länd. Han är även väldigt stark och stabil i sin bakdel (det är därför han kan hoppa så bra, sa hon). Hon tyckte att han hade bra muskelmassa om man ser till alla stora musklegrupper (tänk att vi byggt upp dessa på 6månader!) och att han nu endast saknade de små musklerna.

Hans överlinje var fin men han måste lyfta sin halskotpelare, detta kommer med mer styrka och bärighet.

Han har bra vinkel på sina haser. Än så länge sätter han in sina bakben för rakt under kroppen och öppnar upp i knäleden. Därför ska vi träna på korta steg i skritt (långsamt tempo) så han kan hitta böjningen och niget i hasen och börja tänka på hur/vart/när han sätter ner sina bakben. Kunna påverka skjutkraften helt enkelt.

Hon gillade skarpt han personlighet och temperament. Hon fann han aristokratisk, precis som Nokkis. Hon förstod likheten jag ser i dessa båda individer.

Världens bästa ponny!
Notera flätan som inte längre är en fläta...

Under passet gjorde vi även öppnor och slutor Cappe och jag, inga problem alls!
När Cappe lärt sig detta har jag inte en aning om, kanske herr Nokkis om lärt upp honom i hagen innan kursen. För så smidigt som det gick på kursen har det aldrig gått hemma.

Sitter nu efter denna kurs med så många aha-upplevelser.
Kan inte riktigt fatta vilken fin ponny jag faktiskt har köpt!!!
Att på endast 2 lektioner känna det som om vi har kommit dubbelt så långt som vi gjort under de 6 första månaderna. Att få sitta på en häst som är lyhörd, känslig, ambitiös och ger 110% är ett privilegium. Blir tårögd bara jag tänker på hur fin han är och att få höra att "han har lätt för sig" och att "det kommer gå snabbt" är bra boost för motivationen.

Att jag får ha möjlighet att träna för Birgitta är så fantastiskt att jag får svindel. Hon ser varje individ och dess möjligheter och guidar och cochar en mot målet på bästa sätt!

Att sedan efter sista ridpasset få höra "Han kommer kunna göra piaff, levad och lite mer..." är bara grädde på moset.

Så här nöjd och glad kan man vara efter ett pass på världens bästa ponny!

 Nu är det bara att fortsätta träna och ladda för nästa kurs!


Att åka på clinic...

...kräver en ren häst!

 

...kräver en nyspånad box som man kan rulla sig i när man är nyduschad!

....kräver snygga reskläder

...kräver färgmatchning

....kräver ett eminent färdmedel