torsdag 14 juni 2018

Hopp i galopp


Min fina Pilgrim slutar aldrig att överraska, allt är så himla enkelt när jag sitter på hans rygg.
I tisdags red jag lektion för Ewa, som jag längtat.
Pilgrim har haft en vecka med lite semester då jag känt att han inte riktigt haft ett jämnt påskjut bak.
Han har tagit i mer med vänster bak än med höger, höger har känts lite trött.
Inget konstigt egentligen då han nog haft lite träningsvärk sedan han kom på hur passagen fungerar och han har lagt in passage lite här och där i våra ridpass.
Är nog ganska lätt att han har tagit i lite för mycket då och han har nog varit lite överansträngd.
Ingen stor grej men när jag känner en jätte liten förändring så är det lika bra att lyssna på den så det inte blir ett problem.

I vilket fall började vi ridpasset med att stämma av lite hur han kändes.
Vi red piruetter med fokus på flödet.
De blev ganska jämna, lite bättre till vänster men inte så jätte stor skillnad.
Sedan red vi glidaröppnor med volter efter långsidan och oj så bra det gick.
Han hade lite klurigt till en början att sänka höger höft i volten men det redde han ut.
Vi red lite större volter ett tag och sedan släppte det. 

Jag har för ett par veckor sedan börjat prata med Ewa om galoppombyten då Pilgrim börjat bjuda på dem helt själv.
Det är det som är så fantastisk med att rida på detta sätt, att saker kommer inifrån hästen och inte utifrån genom att vi lär dem en viss rörelse lite som ett trick.
Det är jätte svårt att beskriva, man måste nästan uppleva skillnaden, men när jag väl förstod och fann detta förändrades hela min syn på min samvaro med hästarna.
Ibland är det så stort att jag får svindel.

I vilket fall började vi prata om byten under passet.
Det finns lite olika vägar att gå och här behöver man välja inriktning.
Vi kom i alla fall fram till en väg och så började vi prova.
Vi hade en åttvolt som utgångspunkt och la upp det så att Pilgrim skulle förstå vad det var vi önskade.
Efter de förberedande övningarna var det dags att lägga till hjälpen (ytterskänkel) och på andra försöket klämmer han in ett rent byte!
Älskade häst vad fanatisk han är. 
Matte grät en liten skvätt och sedan hoppade jag av.
Extra glad över att ha fått delat den upplevelsen med Ewa. 

Han upphör aldrig att förvåna mig och hela hans väsen är som från en annan dimension.
Tänk vad ett meddelande på Facebook dagen före min födelsedag för 3 år sedan kan medföra.

måndag 11 juni 2018

Inte enligt plan men väldigt bra ändå

Sommarhästar
I helgen skulle vi egentligen haft kurs med Ewa Schaeder här hemma på gården, men pga sjukdom blev kursen inställd.
Jätte tråkigt, längtar efter Ewa och Pelle så det nästan gör ont, men en kurs känns inte så viktig när någon är sjuk, då är det bara tillfrisknandet som är det viktiga.
Kurser kommer det fler av <3

Istället bestämde vi med kort varsel att Jenny och Helen skulle komma hit ändå och vi skulle göra en lite minikurs, även Janet och Donne hakade på.
Så på fredag em kom tjejerna och vi tog en lång härlig uteritt tillsammans.


Jag red Lilja och hon är ju helt gudomlig.
Vi red ut med för henne helt nya hästar och hon var lika cool som vanligt.
Dessutom blev hon lite förtjust i Jennys söta Paso och gick och passade honom så att Helen och Eniro inte fick komma nära. 

Vi red upp på berget till masterna.
En lång härlig grusväg ca 3km lång rakt upp på berget utan trafik, det kan liksom inte bli bättre!
Vi galopperade massor och Lilja blev helt skummig på halsen.



Det är så vackert uppe på berget att det nästan gör ont.
Lovade mig själv att rida denna väg massor i sommar, kan behövas när hästarna äter gräs.
Sedan grillade vi på kvällen och åt middag tillsamman, så mysigt. 

På lördagen hade vi lektioner och tjejerna red 2 pass var.
Och alla var super fina! Så himla roligt!
Vi bestämde att vi måste göra om detta i sommar igen.

Annars har helgen varit rätt lugn. Ridit ut på Lilja och Cappe och Pilgrim har fått vila.
Han har känts lite trött höger bak och nu när det inte blev någon kurs fick han lite vila.
I veckan ska han få massage, det tror jag han kommer tycka är jätte skönt!
Förutom ett par uteritter och en massa lektioner har jag hunnit med lite jobb på gården i helgen och ett kalas.
Hästarna har även börjat beta lite mer, släpper de varje kväll och ökar tiden långsamt.
För mig är inbetningen jätte viktig, den ska ta tid och man ska öka gradvis.
Dessutom växer gräset sjukt långsamt utan regn så betet kommer nog bli lite senare i år en vanlig, så inbetningen får gärna ta tid. 
Tanken är att Lilja och Cappe inte ska få så mycket gräs i sommar, de blir så sjukt feta, men de behöver ändå betas in även om de bara ska gå på magert bete.
Sedan är tanken att haga in skogen bakom stallet och låta korna gå där en sväng i sommar och sedan att hästarna kan gå där nästa år.
Skogsbete är min dröm och tror det kommer bli riktigt bra. 
Denna vecka ser ut att bli rätt lugn så hoppas på att hinna med lite mer hemma.
Har lite rensning av rabatter kvar att göra och räcken att börja måla.
Och självklart ska jag rida en hel massa!
Vädret är ljuvlig men nu börjar jag längta efter regn, inte ett till år med dålig höskörd... Det vill jag verkligen inte ha.

torsdag 7 juni 2018

När relationen sätts på prov

Min modiga Cappe!
Jag vet att jag sagt det ett antal gånger redan men min och Cappes relation har stärkts nått enormt sista året och att det har varit en av de stora fördelarna med hans långa konvalescens.
Och igår fick vår relation genomgå ett eldprov som verkligen bevisade hur långt vi kommit.
Om detta hänt för ett par år sedan vill jag inte ens tänka på vad som kunde ha inträffat.

Jag och Steffi red ut, jag på Cappe och Steffi på Lilja.
Vi skulle rida upp på berget men efter vi kommit 1/3 av vägen sa Cappe att han tyckte det var en jätte dålig idé.
Jag lyssnar alltid på Cappe, han är mycket tydlig när något känns tokigt så vi vände och gick ned igen och tog en sväng efter vägen.
Cappe ville gå upp till grannens ladugård och gå in på gårdsplanen som är så där lagomt läskig.
Den är fulla av saker, bilar, stora silos, kor som råmar, mjölkmaskinen som låter mm.
Han älskar verkligen läskiga saker, att få bli lite spänd och sedan stolt gå förbi och frusta efteråt.
Vore han människa skulle han nog klättra i berg och hålla på med extremsport.

När vi sedan vände hem red vi förbi grannens hage med kvigor och tjur.
Vi hade gått förbi dem på vägen bort också men då stod de och betade.
Men nu såg de oss på långt håll och de var extremt nyfikna.
Hela flocken kom och gjorde oss sällskap.
Hagen löper precis längs med vägkanten men varken Lilja eller Cappe är speciellt rädda för korna så det är inget problem.
Även om det tittar skeptisk ett par gånger när de kommer i full fart mot staketet, som om det vill försäkra sig om att tråden finns där till deras räddning. 
Jag brukar också titta på den låga tråden och tänka att det är otroligt att de inte hoppar ut.
Men igår var det precis vad som hände...

När vi passerad slutet på deras hage ser jag tjuren hoppa över staketet precis när vi rider förbi.
Han fastnar i tråden med ena bakbenet, rycker till och vips så har hela tråden gått av.
Som tur är blir kvigorna rädda och springer längre in i hagen med tjuren han följer efter oss på vägen.

Oj så mycket man hinner tänka med en tjur i hälarna.
Jag är inte rädd för tjuren man vill inte ha två skenade hästar med en tjur efter på en bilväg.
Jag säger till Steffi "tjuren hoppade ur hagen och följer efter oss" "vi måste fortsätta att rida på framåt och ta det lugnt men hästarna får INTE stanna".
Jag tittar bakåt och ser att tjuren glatt följer efter.
Ju längre vi kommer desto mer stressad blir hästarna och jag försöker hålla mig lugn och inte själv bli stressad eller uppjagad.

Men wow va modiga hästarna var.
De förstod allvaret i situationen och Cappe var med mig hela tiden.
Jag tror aldrig jag har upplevt att han litat på mig så mycket någonsin innan.
Det var samma känsla som att sitta på Nokkes rygg, att veta att vi fanns där för varandra.
Tittade på Lilja och hon småtravade lite på lång tygel, stressad men behärskade sig och Steffi satt där så lugnt och fint utan att ta i henne, helt perfekt.
Min modiga Blomma!

När vi började närma oss gården började jag fundera på lösningar.
Hinner vi ta oss in i stallet och stänga dörren och hålla tjuren ute?
Vad händer när han ser Lilll-Jänta, är hon brunstig?
Kommer mina kor i kombination med tjuren göra hela situationen än värre?

Men hinner inte tänka så mycket mer för när vi kommer runt svängen mot gården vi ser Tomas på gräsklipparen framför ladan.
Vi börjar vifta och ropa, Cappe travar nu sidledes men försöker inte dra iväg.
Tomas vinkar glatt tillbaka tills han ett par sekunder senare ser tjuren efter oss.
Han hoppar av klipparen och jag ropar "ta en pinne och mota bort honom".
Sagt och gjort, Tomas får tag i en gren och motar bort tjuren som snällt springer tillbaka tills sin flock.
Jag och Steffi skyndar oss in i stallet och stänger dörren.
Båda helt förstummade över vilka otroliga hästar vi har.
Spänningen släppte och mina ben började skaka men det gick snabbt över.
Vi blev aldrig rädda men en liten dos extra adrenalin fick vi allt. 

Så här efteråt känner jag en sådan otrolig stolthet över vilka otroliga hästar jag har.
Det är verkligen när det händer oväntade saker som relationen sätts på prov.
Känner sådan tacksamhet inför dem båda.
Känner att förtroendet vuxit från allas håll.

Vi ringde sedan till grannen och de kom och fångade in tjuren som glatt kom tillbaka till sina tjejer.
Hoppas han väljer att stanna kvar där nu.

Har du och din häst varit med om något där er relation satts på prov?
Vad hände och hur gick det?

tisdag 5 juni 2018

Magi


Magisk kväll igår, ljuset, vädret, molnen.
Det var verkligen en mycket speciell kväll och mina tankar var hos två nära vänner.
Insöp så mycket magi jag kunde och skickade den i tanken till dem.

Det blåser som tusan just nu och har gjort ett par dagar.
Jag hoppas verkligen att det inte blir som förra sommaren som helt och hållet blåste bort.
Det märks på hästarna nu att det börjar bli jobbigt. Den först dagen gick bra, halva den andra också men nu börjar de bli rätt trötta av att vara på helspänn hela tiden.
De står bredvid varandra i de båda hagarna med rumporna mot varandra och hjälps åt att vila och vakta.
Häftigt att se hur de 2 flockarna hjälps åt på varsin sida av staketet.
Fortsätter vädret så här så får de sova inne i natt så de får lite vila.

Red Lilja en sväng på ridbanan igår kväll, det blåste kallt men satt på hennes breda rygg barbacka och det var så varmt och skönt.
Vi joggade runt lite, hittade linjeringen i båda varven och tränade lite anslag på bestämda platser.
Hon var jätte glad och pigg.

Efter ridpasset grillade jag och Tomas fläskfilé och åt god middag.
Vi invigde även vår "nya" (köpt på loppis) skärmaskin och skivade upp tjälknölen jag gjorde i söndags.
Hjälp va god den blev! 
Idag är det som en extra fredag mitt i veckan då vi är lediga imorgon.
Ska rida alla hästarna ikväll och tänkte även att alla skulle få gå imorgon.
Resten av morgondagen ska spenderas på trädgårdsarbete, dags att ta tag i fortsättningen på målningen av räckena.

torsdag 31 maj 2018

Uppskattad


Men alltså vilken maj månad vi haft!
Värmerekord i hela landet, hörde på radion att det var den varmaste maj sedan man började mäta på 1700-talet.
Vi har redan haft flera dagar med 29 grader varmt. 
Jag hoppas bara att regnet kommer så vi inte får höbrist i år också, det vore ju typiskt...

Maj betyder också födelsedagar i min familj.
Både jag och min syster fyller år samt att det är morsdag, något som måste firas.
På fredagen var det familjefirande hemma hos oss med föräldrar och systers familj och vi passade på att fira oss alla tre samtidigt.

På lördagen blev jag firad igen med en överraskningsfest som stalltjejerna tillsammans med deras respektive hade fixat.
Min första överraskningsfest någonsin!
Så underbart och mysigt.
De hade fixat mat, dryck och en jätte fin present.
Blev så otroligt glad.


Annars bestod helgen mest av jobb, lektioner i Ånge hela söndagen och på förmiddagen på lördagen jobbade jag på gården.
Började rensa ogräs från grusvägen till hagen och på grillplatsen och hade trevlig sällskap av Cappe.
Hästarna går kvar i vinterhagen i väntan på provsvaren från träckproven men till veckan får de börja beta i inbeteshagarna.
De kommer bli så himla lyckliga.

Cappe och Lilja får nog gå på lite dietbete i år så de håller sig smala.
Båda är så sjukt fina i kroppen nu och jag vill behålla dem så.
Lilja blev verkligen sjukt fet förra sommaren även fast hon reds jätte hårt.
Så i år får de lite mindre mat.

Har hunnit rida lite grann men det har blivit mest jobb, dessa veckor innan sommaren är alltid sjuk hektiska.
Men hästarna är super fina just nu.
Vi har ridit ut en hel del och legat och rullat på i trav kilometer efter kilometer, så ljuvlig.
I helgen väntar en loppisresa med fina vänner och nästa helg kommer Ewa!
Längtar så jag dör!!!!!




torsdag 24 maj 2018

Att kontrollera sitt påskjut


Ni vet det där ögonblicket när man får en AHA-upplevelse, den där sekunden då saker och ting verkligen faller på plats, stunden då man förstår att man verkligen har förstått.
Det upplevde jag igår!

Jag och Steffi red upp på berget, jag på Pilgrim.
Som vanligt ville han gärna knata på först.
Jag har förundrats på slutet över hur otroligt mycket han utvecklats i vinter mentalt.
Det är väldigt sällan han behöver stanna och tittat på saker nu och han känns så otroligt trygg och stabil.
Han har blivit en ridhäst som förstått sitt syfte i sammanhanget och det märks.
Nu känns det som om jag skulle kunna slänga upp vem som helst på hans rygg och de skulle kunna rida ut på honom.
Något jag aldrig skulle kunna tänkt mig förra året.
Jag har varit så rädd om Pilgrims utveckling och skolning så det är bara några få utvalda som har fått sitta på honom.

Men det var inte det som gav mig AHA-upplevelsen igår, utan något helt annat.

Tidigare när jag ridit ut på Pilgrim har jag hela tiden fått kontrollera underlaget vi rider på och varit med och tagit lite kontroll.
När det blivit stenigt eller ojämnt har jag fått kortat tyglarna och kontrollerat hans steg, annars har det känts som om vi skulle kunna gå omkull.
Jag brukade säga att han är lite klumpig, inte riktigt vet vart han har sina fötter och ibland glömmer bort sig när han tänker på annat.
Men igår blev det så tydligt då han helt plötsligt kunde trava på den mest steniga väg, skritta på lång tygel utför en brant backe med lös sand och skickligt ta sig fram över stock och sten.
Plötsligt insåg jag vad som hänt och det fick mig att nästan börja gråta.
Han kontrollerade sitt påskjut!

Vi har jobbat så hårt i vinter på hans skolning och nu fick jag verkligen se och känna resultatet.
Han kontrollerade sina ben och bromsade dem med musklerna på vägen ned mot marken.
Han bestämde hur och vart de skulle landa samt hur mycket kraft han skulle ha när han sedan sköt ifrån.
Så han dansade fram över stock och sten, vi travade på ställen där vi knappt kunnat skritta förra året.
Även Steffi såg vilken otrolig skillnad det blivit på honom.
Han var så ljuvlig att det rullade ett par tårar ned för min kind.
Jag nöp mig i armen och tänkte, detta har jag och Pilgrim åstadkommit tillsammans.
Vilken otrolig häst han blivit.
Vilken otrolig känsla.
Världens finaste Prick och mycket stolt matte. 


onsdag 23 maj 2018

Vilken kväll!


Ojojoj vilken kväll jag fick igår.
Först red jag lektion för Ewa med Cappe.
Ett jätte bra pass med några nya pusselbitar, bara det att bli påmind om hur jag ska tänka med trampet i stigbyglarna i samlingen gjorde underverk.
Vi hade även mycket fokus på att följa böjningen, fram till handen och längning av överlinjen.
Så himla nyttigt och viktigt.  
På slutet kom riktigt fin trav med lite passagekänsla, alltså att han stannade kvar på det diagonala benparet lite längre.
Cappes starka sida är galoppen och jag har aldrig tänk tanken med passage på honom, men igår kom det dofter av något som jag inte trodde fanns.
Snart kanske jag bara rider passage på alla mina hästar *skrattar*
Men det är väl det som mitt nervsystem har fokus på just nu så då kanske det smittar av sig. *ler*

Dessutom fick jag veta något igår som gjorde mig mer än glad.
Något som varit en dröm väldigt länge men som jag inte ens vågat tänka på eller säga högt.
Blev så lycklig att jag svävade runt på små rosa moln.
Men vad det var det berättar jag senare, ni får vara nyfikna ett litet tag till.


Efter lektionen tog jag och Emma en lång tur efter vägen och den gamla travvägen.
Vi red hela varvet runt och travade rätt mycket och på slutet brände vi på rejält i galopp.
Lilja var lite loj från början av turen, men kom igång efter ett tag och blev super pigg.
Grannen har släppt ut alla sina kor och de är fördelade i olika hagar längs med vägen hem.
Årskalvarna galopperade emot oss i sin hage men Lilja rörde inte ett öra.
Hon är verkligen otroligt cool, visst att hon blir rädd för saker, kanske främst starka kraftiga ljud.
Men bara hon sett vad det är så är det lugnt. 

Det märks att all träning i vinter gett resultat för nu orkar hon hålla kort galopp riktigt länge efter vägen.
När vi kom tillbaka var hon jätte svettig och så himla nöjd.
Hon älskar verkligen att jobba tills hon är trött, men det gör ju hennes matte också.
Jag var också rätt svettig när vi kom hem.
Duschade av henne och hon njöt verkligen.
Efter ridturen bjöd Husse henne på hårdbröd på bron, 3 sportmackor till en sporttjej. 


Kvällen slutade i soffan en timme innan jag nattade hästarna och mig själv.
Så fylld av endorfiner och somnade med ett leende på läpparna.


tisdag 22 maj 2018

Inget är perfekt från början; de första stegen mot passage



Tänkte dela med mig av en liten film idag, med betoning på liten, känner att det var väldigt länge sedan nu.
Hade filmat en helt annan grej på ridbanan innan och tänkte att va tusan filmkameran kan ju få stå kvar medan jag rider Pilgrim.
Vi skulle inte göra något seriöst utan bara ha ett lätt joggingpass på banan.
Så vi var både sadel- och bettlös.
Annars när vi tränar på saker har jag alltid både sadel och bett, jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om varför men lämnar det till en annan dag. *ler*

I vilket fall värmde vi upp lite, red lite öppna från volt och några övergångar.
För några veckor sedan under en lektion med Ewa (via telefon) klämde Pilgrim in 3 passagesteg, sedan dess har de dykt upp lite här och där när vi ridit.
Under kursen med Birgitta bjöd han också på passagen.
Och på senaste lektionen för Ewa tränade vi på att be om passage på kommando. 

Så jag kände ganska direkt när vi började trava att Pilgrim lätt gick in mot passagen, så när vi passerade filmkameran passade jag på att be honom om passage.
Alltså hur duktig är han inte!?

Detta var vårt första försök, sedan dog tydligen batteriet på kameran så jag fick inte med de andra två gångerna på film (vilka hade en ännu bättre takt).
Men i vilket fall är jag jätte stolt över honom.
Detta är ju bara början, hur det ser ut just nu och det är inte alls perfekt så klart.
Men jag tycker det är roligt att dela med mig av vår väg och då vill man ju se utvecklingen.
Man måste investera tid och allt ser inte perfekt ut från början.
Jag känner tyvärr lite idag att folk kan vara lite rädda för att dela med sig av saker som inte är perfekta.
Men du, man måste träna, inget är perfekt från början.
Men det kan nog vara lätt att glömma bort när allt man ser på sociala medier är människors perfekta liv *ler*
Det krävs träning av vårt öga för att kunna se vad träning och utveckling kommer ge hos ett ekipage och hur ska vi kunna lära oss det om alla bara delar med sig av saker som är "färdiga"?

Så därför får ni en film idag på min och Pilgrims väg mot passagen.
Håll till godo!


fredag 18 maj 2018

Lite tips inför sommaren

Nu inför sommaren tänkte jag passa på att dela med mig av mina bästa pryltips.
Sommaren är underbar men kan också vara rätt jobbig för våra fyrbenta vänner med värme, sol och insekter.
Det finns så klart massa tips så som att ta in hästarna i svalt stall under dygnets varmaste timmar, att de alltid har tillgång till färskt vatten, skugga mm.
Men idag tänkte jag tipsa om de produkter som jag tycker är absolut bäst och ett måste under sommaren.
Jag gillar att testa och utvärdera saker och brukar på så vis komma fram till vad som funkar bäst för mig och tänkte därför att det kunde vara lite intressant att jag delar med mig av det till er.

https://www.stromsbergsgard.se/flugtacke/rambo-protector

Jag har aldrig tidigare haft flugtäcken på mina hästar men när Pilgrim flyttade till mig köpte jag med hans befintliga flugtäcke och halleluja!
Flugtäcket är ett Horsewear Rambo, snordyrt men värt varenda krona.
Helt plötslig kan hästarna vara svala, de blir inte angripna av mygg och broms och passformen är otrolig.
De kan ha på sig täckena dygnet runt utan det minsta lilla skav.
Vilken lycka!
Aldrig mer en sommar utan flugtäcken.

https://www.granngarden.se/insektsmask-horse-guard-anti-uv-svart/p/1234633

Till ett flugtäcke är de ju bra med en flugluva.
Här har jag provar typ 100 modeller och aldrig hittat någon som sitter bra, inte skaver av pannluggen och håller.
Men förra året fann jag luvornas luva.
Hores Guard har en modell som sälja bl.a. på Grangården och den är helt otroligt bra!
Sitter som gjuten, skaver inte, ramlar inte av och den funkar även på Lilja som har massa pannlugg då den har ett hål för pannluggen mellan öronen på luvan.
Ett plus är även passformen som gör att den inte trycker på ögonen, för hur ofta har inte flugluvor skavt bort ögonfransarna... 

https://www.granngarden.se/hastsalva-superbra-gron-150-ml/p/1053933
Nästa tips, hör ni till dem som varje år smörjt hästarnas skap och spenar med tjärsalva?
Tycker ni att det har funkat?
Det tycker inte jag.
Det blir bara kladdigt på hästens bakben, man har salvan under sina egna naglar som inte går bort och inte hjälper den så mycket heller.
Efter tips från min Emma provade jag Superbra Hästsalva Grön.
Vilken skillnad!
Inget klet, den håller flugorna borta länge och den luktar gott.
Det man har kvar på händerna efter man smörja kan man själv gnugga in som handkräm.
Mycket praktiskt.
Så aldrig mer tjärsalva hemma hos mig.

https://www.apotea.se/bamse-solkr%C3%A4m-spf-50-100-ml?gclid=EAIaIQobChMI4tSSyKmP2wIVl4KyCh3bvwSaEAQYASABEgKHX_D_BwE
Om ni sedan precis som jag har hästar med rosa mular är solkräm ett måste.
Här är det bara att glömma värdelösa produkter så som Helosan Sol. 
Jag har kommit fram till att ju högre solskyddsfaktor desto bättre samt att krämen måste vara vattenfast.
Jag har fastnat för Bamses solkräm, dels för att den sitter bra, är sådär härligt tjock att smeta på samt att tuben har en storlek som passar perfekt i facken på ryktväskan.

http://www.hastbiten.se/butik/ryktsaker-hastvard/hastvard/palsvard/equistar-palsglans/
Mitt sista tips idag är pälsglans!
Inte bara det att manen och svansen blir lätta att borsta utan den håller faktiskt både smuts och insekter borta från hästen.
Jag har snart testat all pälsglas som finns på marknaden och Equistar är den absolut bästa.
Tyvärr finns den inte att köpa i butik i Sundsvall utan måste beställas från nätet.
Köpte precis en 5l dunk, men den borde räcka ett tag. 
Tänk att jag med denna kan borsta ut hela Liljas svans på ett par minuter och utan att hon tappar massa tagel.
Dessutom sitter den kvar länge, även på vintern då jag upplever att många glassprayer försvinner från ena dagen till den andra.
Denna kan sitta i upp till två veckor.

Detta var lite tips från mig.
Hoppas ni gillade dem.


torsdag 17 maj 2018

En doft av sommar


Ojoj, vilken värme vi har haft!
Idag är det bara runt 15 grader och känns rätt kallt ute men tidigare i veckan har vi haft upp emot 27 grader.
Allt växer så det knakar och jag trodde aldrig det skulle gå så här fort.

I tisdags red jag och Pilgrim lektion för Ewa.
Först en del övningar som förberedelse och sedan testade vi lite mot passagen. 
Och bara piloten sitter still så blir det riktigt bra.
Pilgrim tycker det är super kul och verkar ha otroligt lätt för just passage.

Vi började med att rida lite glidaröppnan på volt.
Sedan lite samlad gungande trav längs fyrkanten med övergångar till skritt.
Efter det gick vi in på volt och provade passage därifrån, på böjt spår.

Alltså det fungerade super bra!
Sedan blev piloten lite het på gröten och då gick det mindre bra,  sedan lugnade piloten ned sig och då gick det bra igen. *fniss*
Efter att vi ridit en del passage gick vi tillbaka till samlad trav efter fyrkanten och jäklar vilken trav jag fick.
Jag bara satt och fnissade, hade kunnat trava runt i timmar.
Alltså det är helt sjukt hur otroligt fin Pilgrim blivit och hur mycket han utvecklats både mentalt och kroppsligt på bara några veckor.
Sedan den där tisdagen då det kom tre steg passage så är det som om nått har hänt och han har blivit en helt annan häst.
Han börjar kännas skolad.

Resten av tisdagen spenderade jag och Tomas med att kratta gården.
Jag älskar att kratta, allt ser så nystädat ut efteråt.
I år har vi fått så himla mycket vitsippor på gården, att röja i skogen förra året har verkligen gjort underverk.
Det är så vackert, titta bara på dessa bilder.




Igår longerade jag Cappe.
Vi tog ett rejält pass efter vägen i måndags med en hel del galopp, tyckte att han blev lite gallig i vänster bak (det han skadade) efter.
Men en mjuk och fin och väldigt liten galla. Så jag longerade honom igår för att kolla av läget och jäklar va fint han rörde sig.
Kändes jätte bra.
Nu har vi bokat in en veterinärcheck inför sommaren, bästa Gunnar som kommer.
Känns toppen att göra det så man kan ställa alla tusen frågor och få en bra plan med upplägg mm.

Torsdagar är ju hästarnas vilodag, då har jag fullt upp med träningar, men imorgon fredag så kommer alla få röra på sig.
Hoppas på fint väder så vi kan ta lite härliga turer ut efter vägen och i skogen. 

tisdag 15 maj 2018

Den bästa tiden


Vilka dagar vi har nu, hela helgen har varit underbar och igår kom värmen och vi hade 23 grader varmt.
Jag och Janet tog en underbar ridtur och hjälp va roligt vi hade, vi skrattade så tårarna sprutade.
Våra hästar var helt ljuvliga, jag red Pilgrim och han var riktigt fin.
En hel timma var vi ute och red.
Det är verkligen bästa tiden nu, varmt och grönt utan insekter. 
Det kan inte bli bättre!

Solnedgång över vår sjö
Hästarna sover ute om nätterna nu.
Jag trodde aldrig att hagarna skulle torka upp så här fort efter all snö men vips så var det torrt.
De har snart sovit ute i en vecka och de är så nöjda.
Älskar att se dem ligga ned i hagen och sova mitt på dagen och hur de njuter av att gå runt och leta de strån som vågar sig upp.
Hästarna blir som extra harmoniska när de kan gå ute dygnet runt och pilla med mularna i marken.
Sådan otrolig skillnad mot för vintern, man märker så tydligt att det är detta de är gjorda för.  




Trädgården grönska och jag försöker hinna med både ridning, krattning och rensning av blomrabatter.
Älskar att kratta på våren, det blir så otroligt fint när höstens gammal rester försvinner.
Hela gården ser nystädad ut när den är krattad.

Cappe tycker det är dags att plocka bort julen nu...
Sist på kvällen igår tog jag och Cappe en tur efter vägen.
Att rida ut i solnedgång en varm vårkväll måste vara den bästa batteriladdaren.
Cappe var pigg och glad och vi passade på att träna lite kondis.
Tur hästarna bygger kondis snabbt för Cappe har inte den bäst just nu men det är inte så konstigt när han stått i ett år.
Vi har mest ridit på banan på slutet för att verkligen kunna bygga upp honom men nu är det dags att komma igång med kondisen.

Ikväll blir det lektion med Ewa, tänkte rida Pilgrim, längtar!!!

måndag 14 maj 2018

Hurra hurra för Pilgrim


Tänk att lillkillen fyllt 8år, vart har tiden tagit vägen?
Jag som tyckte han var bäbis när han kom hit.
Ja ja, man får ha i åtanke att han är "sent" utbildad men det har ändå blivit helt rätt.
Han har behövt tiden för att mogna mentalt och hinna ikapp sig i kroppen.

Det har hänt så sjukt mycket sista tiden.
Bara det att vi fick en ridbanan blev en stor skillnad och sedan har det bara rullat på.
För några veckor sedan under en lektion för Ewa kom 3 steg magisk passage.
Under kursen med Birgitta klämde han in det själv, 5 gånger!
Och under vårt senaste ridpass på banan (där vi bara skulle jogga runt) satt vi till slut och tränade trav-passage-trav.
Helt sjukt!
När jag kom in efter passet hoppade jag runt i vardagsrummet och visade Husse hur vi gjort.
Trav, tre steg passage och sedan trav igen.
Jag for runt över parkettgolvet helt speedad och deklarerade, medan jag hoppade runt i passage, att från och med nu kommer jag bara rida passage resten av mitt liv.
Husse inflikade att Prickig nog inte skulle gå med på det så jag fick kompromissa dit lite galopp och terre a terre också *ler*

Jag får nypa mig själv i armen ibland när jag inser vilken häst Pilgrim håller på att utvecklas till.
Jag känner mig också otroligt stolt över att det är min förtjänst.
All min kunskap har jag kunnat förvalta i denna otroliga individ.
Det är stort, ibland lite för stort att ens kunna tänka på.

Imorgon är det lektion för Ewa, funderar på att ta Pilgrim och träna passage.
Att få ta del av Ewas kunskap och guidning har hjälpt mig otroligt mycket.
Den resa jag fått göra under dessa år är enorm och jag är så tacksam att jag inte kan sätta ord på det.
Tänk så enkelt allt är egentligen...


fredag 11 maj 2018

Kung Cappe

Kung Cappe i levad

Då en av de hästar som skulle vara med på kursen på söndagen tyckte att åka låda var en mycket dålig idé så blev en ridplats ledig.
Jag hade innan tänkt att det skulle vara orättvis mot Cappe att han med han på kursen, dels för att han inte är i toppform än och det vi gör är rätt kantigt ibland (vilket det behöver vara) men också för att många har sådana förväntningar när de får se honom och då känns det orättvist när han inte kan visa upp sig från sin bästa sida.

Men Cappe hade en helt annan åsikt och tur är väl det ibland.
Redan på fredagen när jag skulle göra iordning Pilgrim inför kursen kom Cappe i galopp till grinden i hagen och gnäggade.
Det gjorde han sedan hela helgen så fort han såg mig och varje gång jag inte tog honom värkt mitt hjärta, han ville verkligen vara med!

Så när platsen blev ledig på söndagen så behövde jag inte tveka och jag och Cappe tog ett pass sist på dagen och Cappe fick visa vilken kung han är.

Visst det var långt ifrån perfekt men han var otroligt glad att få visa upp sig och jäklar vad han komprimerad sig och han kändes riktigt häftig.
Birgitta tyckte han var väldigt fint musklad och jobbade bra i länden.

Vi tränade på den samlade galoppen, lite terre a terre och levad.
Vi hittade in i levaden riktigt fint ett par gånger där han verkligen sjunk ned så pass mycket att hans makhöjd blev ungefär 10cm lägre.
Det är otroligt häftigt när detta inträffar för det känns inte som om han tar i, han bara sjunker och man kan nästan tro att frambenen är kvar i marken.
Alltså jäklar vilken naturbegåvning denna häst är. 

Här kommer i alla fall lite bilder på min fina ponny och sedan kursen har han studsat runt i hagen i alla möjliga skolor och han ser verkligen stark och lycklig ut.
Kung Cappe!

Samlad galopp

Betraktar sina åskådare

Levadförsök som blev lite mer åt pesad-hållet, här tryckte han ifrån med frambenen istället för att sjunka bak
Berodde till stor del på att trampet innan inte var tillräckligt samlat.


Terre a terre

Terre a terre

Terre a terre