Kvällstur upp på berget

Den röda linjen red jag igår i jakt på den blå

Vilken fantastisk kväll det blev igår!
När vi kom hem bjöd vädret på en riktig åskskur med blixtrar och skyfall.
Tog snabbt in hästarna och åt sedan själv middag medans regnet piskade på rutor och fönsterbläck.

Men som alla vet brukar åskskurar rensa upp så där härligt i luften så så fort det var över och himlen sprack upp tog jag ut Cappe på en ridtur.
Vi red upp på berget och det var så himla vackert.
När man kommit upp till toppen fortsätter vägen in i skogen.
Har sett på kartan att det borde gå att ta sig runt genom att hitta vägen ned till Bandsjön (se blått streck på bilden).
Men tyvärr gick jag bet igår.
Ska testa igen annars får jag prova att ta det från andra hållet.

Man måste nämligen ta sig ned den vägen för fortsätter man efter kraftledningen kommer man till ett jätte brant parti med bara sten.
Såg dock ett par stigar igår som jag måste ta och prova en annan kväll, så än är inte hoppet släckt.

På vägen hem var Cappe som en dröm.
Dansade fram i samlad trav och var helt sjukt fin.
Så roligt nu när han hittat takten i traven och kan bjuda på riktigt fint tramp där.
Dessutom låg han själv och växlade mellan tramp och terre a terre och jag bara satt still där uppe på hans rygg och njöt.

Kom på det Birgitta sa på kursen om hjälpgivningen i terre a terre (att göra en fattning med båda skänklarna) och jag måste verkligen börja bli duktig på det nu, det är dags.
Renodla mina signaler så han vet när jag ber om vad.
Men igår bara njöt jag av att han själv dansade fram i det han själv ville göra.
Allt jag sa var att han skulle samla sig, sedan bjöd han på resten.

Längtan efter en ridplan är jätte stor nu, måste ta och fråga grannen lite längre bort om jag får låna hans i väntan på min. Har så mycket jag vill träna på just nu och för det vill jag ha en ridbana med jämnt underlag.