Pilgrim

Att rida 5 pass på en helg på 3 olika hästar har gjort att mycket blandats ihop i mitt huvud.
Pilgrim red jag första dagen och nu har jag verkligen fått fundera för att komma ihåg vad vi faktiskt gjorde.

Första passet var jag rätt passiv.
Pilgrim vill gärna ha stenkoll på allt som händer och jag tänkte att han inte ens skulle gå att rida på.
Men han överträffade alla mina förväntningar och var faktiskt riktigt med mig.
Visst han kollade lite, men långt ifrån så mycket som jag trodde han skulle göra.
Han var helt lugn och avspänd och så himla duktig.
Han har verkligen blivit storkille.

Man märker dock att när jag inte är med och styr upp så blir han väldigt överrörlig och låg i tonus.
Men för att kunna ha hög tonus utan spänning i hjärnan krävs fokus och när inte det är fullt på plats så är det bättre att ha kommunikation i låg tonus än inget alls.
Det är för mig att bygga för framtiden och plussa på vårt förtroendekonto. 

Till andra passet var det ett helt annat läge och jag kunde vara mer noga och be honom om samma sak.
Högre tonus, mer kontroll över våra kroppsrörelser och ett helt annat läge.

Vi tränade på den jämna takten i traven, uppkortade steg, anslag och omformning.
Vi red på en 8:a i trav och i omformningen från vänster till höger landade han in i passage.
Detta upprepade sig 5 gånger på exakt samma ställe.
Hästar är otroligt platsbundna djur och det blev väldigt tydligt.
Därför är det viktigt när man lär in något nytt att alltid göra det på samma ställe, det underlättar.

Pilgrims passage kommer bli helt otrolig, Birgitta sa att han gjorde passage el grande redan från början.
Den stora utmaningen kommer bli för mig, att lyckas sitta i denna passage utan att störa.
Ojojo, där har jag en utmaning att bita tag i.

Birgitta tyckte att det hänt massor sedan hon såg oss förra året och det vet jag ju att det har.
Bara det att ha fått en ridbana har hjälpt oss massor.
Men att få det bekräftat är alltid skönt.
Birgitta ser alltid hästarna utifrån vad de kommer kunna bli i sitt bästa jag och honom jämförde Pilgrim med Ewas Hårfagre.
Den tanken ger mig svindel och är typ den finaste komplimang man kan få.

Nu är det bara att träna vidare och fortsätta utvecklas och stärkas.
Vi skyndar inte, vill verkligen göra allt rätt när jag har chansen.
Tänk att jag har fått äran att utbilda denna ljuvliga häst, helt utan bagage och med den finaste av själar.
Han är precis vad jag behöver för att själv utvecklas och lära mig.

Tänkte på det efter helgens kurs, vilken rikedom det är med mina tre hästar.
Tillsammans lär de mig allt jag någonsin kommer behöva veta.