ARena 2016

I år kom jag äntligen iväg till Arena.
Varje år har det alltid krockat med min årliga loppisresa med mina bloggvänner, men i år blev den resan en vecka tidigare så då kunde jag äntligen åka på båda.

Jag hade inga förväntningar på att bli frälst, få en religiös upplevelse eller se fantastisk ridning.
Utan jag hade istället helt andra glasögon på mig.
Glasögon att lyssna och sätt mig in i hur andra tänker och varför.

Årets arrangemang hade en stor tonvikt på klassisk dressyr, vilket jag fann väldigt tråkigt.
Fick tyvärr se sådan typ av ridning och hästträning som jag inte kan stödja och det fick mig att lämna ridhuset ett flertal gånger.
Jag har inget problem med att människor tänker olika, men att se översitteri, härskarmetoder och utnyttjande av hästar det utsätter jag mig inte för.
Har dyrt och heligt lovat mig själv att aldrig titta på "dålig/hemsk" ridning/hästhantering om jag inte kan påverka den.

Men nu lämnar vi det dåliga därhän och fokuserar på det som var bra och intressant.

Filmen ovan är från Christofers uppvisning.
Ni får alla titta och bild er en egen uppfattning om det ni ser.
Men oavsett det som var bra respektive dåligt så hade Christofer och hans häst en avslappnad och lugn relation till varandra och det trots att det var uppvisning.
Det kan jag säga är inte enkelt att åstadkomma.
Uppvisning och tävling är de saker som kan ta fram de sämsta sidorna hos människor...
Så då var det trevligt att se någon som kunde ta det för var det blev och försöka släppa prestationskraven.

Annars var det mest Christina Drangel som jag tittade på under helgen.

Det jag fann riktigt intressant var den TTouch hon använde sig av för att hjälpa hästen hitta rätt i sin kropp, bli rak, lyfta ryggen mm.
Tyvärr berättade hon inte så mycket om det men jag iakttog noga när hon ritade cirklar på hästen med sina fingrar och fick den att ställa på sig korrekt.

Sedan visade hon lite långtygling och dag två hade hennes dotter en uppvisning.
Alla instruktörer hade även träningar under dessa dagar och det var intressant att gå runt och lyssna på dem.

Uteridbanan var fantastiskt fin.
Älskar det låga staketet och blommorna runt.
Så skulle jag lätt kunna tänka mig att ha här hemma.

Sedan fanns det lilla ridhuset vid slottet.
Med sina 10x20m var det inte direkt stort. Men faktiskt fullt användbart.
Man kanske skulle satsa på ett lite ridhus själv (börjar genast Googla maskinhallar) .

Det stora ridhuset såg ut som en upp och ner vänd segelbåt.
Fantastiskt vackert och ett jätte fint ljus.

Något annat som var vackert under dessa dagar var vårt boende.
Ibland har man tur när man bokar.
Fint, nybyggt och härlig uteplats att dricka rosé på kvällarna på.

Passade även på att gå på ett seminarium på Sparreholm om Feldenkrais.
Jätte intressant och så häftigt att få testa.
Att man genom medvetenhet kunde få sin kropp att börja fungera korrekt och bli rörligare och mjukare.

Sista kvällen åkte vi in till Strängnäs.
Åt god mat och tog en promenad längs vattnet.

Det blev 3 härliga dagar med trevligt sällskap och god mat.
Fanns mycket mer att önska av uppvisningarna och själva eventet.
Jag känner mig bara ännu mer säkrare på min väg nu.

Men alla är fria att gå sin egen, jag är bara väldigt glad för att jag vet hur min ser ut.