fredag 13 maj 2016

Vilken stjärna!

Suddig bild från mobilfilm
Kursen i lördags var helt fantastisk, tror jag kommer tjata om det om och om igen.
Att andra passet få uppleva Prickigs fantastiska galopp är svårt att sätta ord på.
Aldrig kunde jag i min vildaste fantasi tro att vi skulle göra galoppfattningar i båda varv första gången vi red på en ridbana, en ridbana som dessutom endast var 14m bred.

Efter kursen fick Prickig en härlig promenad på söndagen.
Jag trodde han skulle ha träningsvärk men icke.
Han såg mest besviken ut att vi "bara" promenerade och betade.
Han ville ju visa allt han lärt sig. 
Måndagen fick han dessutom vila.

När vi sedan red på tisdagen blev han så glad att han nästan sprack.
Vi red lite på sommarbetet bara för att ge honom bra förutsättningar på underlag och jag tänkte att jag skulle kunna rida lite på 8:an.
Men tji fick jag, efter ett par varv i skritt sa Prickig tydligt "Nu tänker jag galoppera".
Inte för att han var pigg och busig, utan för att han nu kunde och ville.

Han var så tydlig i sin kommunikation, alltså denna häst är det så lätt att "prata" med.
Tror han kommer lära mig mycket om ESP. 
(I boken "Tala med hästar" tar författaren Henry Blake upp fenomenet utomsinnlig förnimmelse eller ESP mellan hästar och mellan hästar och människor, vilket är en mer vetenskaplig beskrivning av hur hästar överför psykiska bilder mellan varandra.)

Han är så självklar och så tydlig.
Klart han får galoppera om han vill, så jag svarade att det var ok.
Så från skritt tog han en superfin samlad galoppfattning.
Alltså kan ni fatta!
En lektion och sedan kan han.
Hur enkelt kan det vara egentligen?
Men det är ju klart, när det är rätt då är det lätt.

Det bästa av allt är att Emma filmade allt.
Bilden ovan är från den filmen.
Filmen kommer ut på bloggen så snart jag hunnit ladda upp den.

Efter några galoppfattningar i båda varv red vi ut efter vägen.
Återigen blev P lite besviken att vi skulle sluta jobba.
Arbetsmoralen i denna kille är inte från denna värld.
Men när han sedan fick galoppera på vägen hem, då blev han glad igen *ler* 


Inga kommentarer: