onsdag 25 maj 2016

Att våga lämna resväskan


Varje dag lär hästarna mig något nytt.
Att få möjlighet att möte många olika hästar, det ser jag som en gåva.
Under helgen som var fick jag ett sådant tydligt budskap av en häst, riktat till hästens matte.
Detta fick mig att börja fundera lite till på det jag alltid vetat och känt när jag varit med hästar.

Matte, sluta fundera. Glöm det som varit.
Det finns ingen anledning att hålla fast vid det gamla!
En nya dag, ett oskrivet papper, nya möjligheter!
Lämnat ditt bagage bakom dig, släpa inte med det in i framtiden.
Jag har ju redan lämnat mitt.

Tänkt mycket på det här sedan dess.
Denna händelse blev så stark när den inträffade. Så stort spänningssläpp, så berörda blev vi.
Man kunde nästan ta på budskapet, det var som om orden skrevs direkt i luften.

Så vad kan vi dra för lärdomar av detta?
Jo, hästen lever här och nu.
Den lever i nuet, den bär inte med sig det som varit så som vi gör.
Den grubblar och funderar inte så som vi gör.
När den är redo, då kan den släppa och gå vidare, direkt.
Men när den gjort det, ja då får den vänta på oss att göra det samma.
Ibland kommer aldrig den stunden, ibland väntar de för evigt.
Vi människor har så lätt att leva kvar i det förgångna, att ständigt fortsätta att såga sågspån. 

Hästarna väntar tålmodigt, försöker påminna oss, ge oss små tecken.
Att då få ta emot ett budskap så här tydligt, det är den största av gåvor.

Så försök varje dag möte din häst utan förväntningar, förutfattade meningar och med dina/era resväskor fullpackade.
Utan lämna resväskan därhän, ouppackad och till slut bortglömd.

2 kommentarer:

Johanna sa...

Den där jäkla ryggsäcken man släpar runt på, så svår att släppa, men hästarna vet att leva i nuet.

Yvonne sa...

Eller hur!?
Tur de har oändligt med tålamod och kan "vänta" på oss.