torsdag 8 mars 2018

Vilken stjärna!


Red Pilgrim igår ikväll och han var som en dröm.
Vi red bara 20min, kunde inte hålla på längre när allt kändes så bra.
Ibland kan det vara de små detaljerna som är de avgörande och jag hade ett stort leende över hela ansiktet när vi var klara. 

Det som gjorde att han var så himla fin igår var dels hans otroliga fokus men även hur han tog sig an uppgiften att korta steget i skritten.
Pilgrim är en häst med väldigt rörliga höfter och han kan ibland bli lite "hela havet stormar" och att korta steget i skritten och hålla höfterna stilla blir då väldigt jobbigt för honom.
Men har har verkligen gjort enorma framsteg. 
Dock har det känts lite extra svårt på slutet och han har blivit lite frustrerad när jag bett honom.

Nu får ni komma ihåg att frustrerad för mig är redan då han vinklar öronen lite bakåt när jag ber honom och att jag känner att det uppstår en liten negativ spänning.
Det är inte alls så att han vägrat utföra uppgiften men jag har känt en liten glimt av ovilja i honom. 
Jag tror att jätte många inte ens skulle reflektera över detta hos sin häst eller helt enkelt bara be den skärpa sig.
Men för mig är det så otroligt viktigt att hästen får ha en röst och uttrycka sig om vad den känner.
För vi gör ju saker tillsammans. 
Han hade för ett tag sedan en veckas vila pga av detta och jag har funderat mycket på vad som gjort att han visat detta på slutet.

Jag har funderat på om han behöver kollas upp av någon, om nått stör i hans kropp, men det har inte riktigt stämt med magkänslan.
Sedan kom jag på det, han fryser!
Vi har ju en riktig vargavinter i år. 
Han är ju en fryslort och även om han inte står och skakar (som han gör när det är jätte kallt) så spänner han sig nog lite i kylan.
Dessutom är det mycket snö i hagarna och de rör sig bara på en liten yta. 
Så nu har han fått ha täcke i hagen de kalla dagarna och sedan skaffade vi ett ländtäcke i ridningen och halleluja. 
Klart man inte kan jobba på topp om man är kall och stel i musklerna.
Igår var han så mjuk och glad och tog i för kung och fosterland.
Tänk så enkelt det kan vara och vad otroligt viktigt det är att lyssna på sin häst.
Det ska räcka med att hästen viskar, det ska inte behöva gå så långt att den måste skrika för att göra sig hörd.
Våga lyssna på din häst. 

Pilgrim efter gårdagen pass, en riktig stjärna


1 kommentar:

Johanna sa...

Ja verkligen superviktigt att lyssna på vad hästen säger, och känslan när man lyssnat och lyckats hjälpa hästen så att ridningen blir tipptopp är oslagbar .