Det blev vinter

Från en dag till en annan blev det vinter uppe hos oss. 
Tyvärr inleddes vintern på det sätt som jag blivit van nu de senaste åren, med is...
Men nu har det kommit en hel del snö och varit lite töväder så den mesta isen är borta.
Så himla underbart!
Så hästarna har stått i lite över en vecka men nu är vi igång igen och ridbanan är riktigt bra nu. 

Det händer mer och mer med Pilgrim, inte bara kroppsligt utan hans personlighet har blivit lite mer vuxen.
Han har alltid varit en lite buffig häst som vill klia sig på en och det rätt hårt.
Jag har brottats mycket med hur jag ska göra med detta, på vilket sätt talar jag om för honom att han kliar sig för hårt när jag 5min senare kan klia honom i pannan.
Hur ska han förstå skillnaden.
Men på något sätt har jag tänkt att ju mer vår relation är på plats desto mer kommer vi förstå varandra och saker faller på plats av sig själv.
Jag tror inte på bestraffning och inte heller på att programmera in rätt beteende i hästen utan det ska komma inifrån, att de förstår.
Svårt att förklara men jag hoppas ni förstår.
Och nu är vi där, det är en helt otrolig känsla.
Jag lovar er, att ge saker tid lönar sig i längden.

Cappe min lilla stjärna har då världens otur.
I onsdags morse när jag skulle släppa ut hästarna kunde han inte tugga.
Fy vad otäckt, många tankar hinner fara runt i huvudet.
Han var hungrig, matade in höet i munnen men ville inte göra den tuggande och malande rörelsen i sidled.
Han hade ätit upp allt sitt natt hö och varit som vanligt på kvällen men nu kunde han inte tugga.
Ringde efter veterinären som kom ut ett par timmar senare och även hon kunde konstatera att det inte såg normalt ut.
Vi undersökte huvudet och munnen och allt vi kunde finna var att han var öm och lite svullen utanpå vänster ganasch, utanpå tänderna M1 och M2.
Vi kunde omöjligt avgöra om det berodde på en abscess eller ett yttre trauma.
Han fick avsvällande och smärtlindring i blodet och 2 timmar senare när han vaknat till åt han igen.
Sedan dess har han ätit och jag och veterinären har haft kontakt om utvecklingen. 

Torsdag, fredag och lördag åt han, kanske lite långsammare än vanligt dock kändes han ledsen.
Söndag och måndag tyckte jag han åt som vanlig igen och var pigg och glad, så skönt.
Jag har inte en aning om vad som utlöste hans oförmåga att tugga på onsdagen och jag känner att faran absolut inte är över.
Bara tiden kan utvisa om det finns något större problem eller om det "bara" var ett yttre tauma att han slagit i huvudet i nått.
Jag hoppas verkligen på det sista.

Imorgon kommer en uppdatering om allt som händer på Stall Nordansjö just nu *blink*