Att hålla fast vid en dröm

Kommer ihåg när vi letade gård, det var så otroligt viktigt för oss med mycket mark till hagar.
Minst 7ha sa jag alltid, gärna mer! 

Minns att detta var något som så många i vår närhet reagerade på.

Fick kommentarer så som:
"Varför ska ni ha så mycket mark?"

"2ha måste ju räcka långt att ha häst på"

"Ni har för höga krav, ni kommer aldrig hitta något!"

Men vi var benhårda.

Fick ta många strider och 4 års letande tog det innan vi fann drömgården.

Tänk att man ska bli tvungen att argumentera för det man vill ha, drömmer om och tror på när det egentligen inte berör någon av dem som fällde kommentarerna.
Det tog så mycket energi att vi tillslut valde att inte berätta att vi titta på ett hus för att slippa alla dessa frågor och ifrågasättanden.

Men nu sitter vi här, efter en höst med mer regn än man kan tro är möjligt och har fina, släta och oleriga hagar. 

Trixet?

Mycket mark!!!

Det är så enkelt.

Och helt ovärderligt. 

Herregud, jag hade hästarna på bete fram till 4:e november!
 

Nu blev det inte 7ha till hagar utan 20! 

Och är faktiskt jätte glad för det, även om grannen arrenderar ca hälften. Men jag är inte låst, marken kommer aldrig vara en begränsning. 

Mår så dåligt när jag ser människor som klämmer in flera hästar på pytte lite mark, i frimärksstora hagar och som i höst har badat till knäna i lera. Tycker så synd om dem och n u när det frusit till så blir dessa hagar så sjukt knöliga.
Kommer ihåg hur svullen Nokke var i benen varje höst för att hagen han gick i var precis en sådan och jag lovade mig själv att aldrig ha hästar på det sättet när jag hade eget.

Men nu längtar jag efter snö. 

Till våren blir det bygge av ridplan och 2 av inbeteshagarna ska byggas om. Men fram tills dess hoppas jag på en vit jul med härliga galopper i pudersnö!

 

Idag hände det spännande saker igen med korna och det kommer bli mer mediatid för dem inom kort.
Lovar att återkomma mer om det när det närmar sig!!!