Kurs Ewa Schaeder - Lilja

Blank, blankare, Lilja

Det är verkligen sant som de säger, tiden går så mycket fortare när man har roligt.
Lördagen svischade förbi och kvällen avslutades med spännande samtal över spagetti med köttfärssås och glass med karamellströssel.
När söndagen kom var jag så ridsugen.   
Vi började med teori på gräsmattan framför huset.
Ewa pratade om hästens roller och vi fick göra en liten följa-övning två och två.

Vädret var betydligt bättre under söndagen. Lördagen hade bjudit på en extrem värme och sol men nu var det lite molnigt och betydligt svalare, riktigt skönt ridväder.

Jag och Ewa hade bestämt sedan innan att vi skulle fokusera på samlingen och trampet med Lilja. 
Passet började dock lite svagt.
Lilja är en otroligt speciell häst och om inte jag ger mitt allt så gör inte hon det heller.
Och att rida på kurs med en massa människor som tittar på, ja då blir man lite försiktig och avvaktande och då stänger Lilja av.
Men sedan, bara jag skärpte upp mig, så kom hon igång.
Vi fick till och med ett par steg i passage, det ni!

Under andra passet hade vi ett helt annat läge och Lilja kändes fantastisk från steg ett.
Dock var hon ju lite mör sedan passet innan, men ack så fin.
Efter ca 15min kände jag att hon var så fina att det var dags att avsluta.
Hade vi fortsatt hade vi båda bara blivit trötta och då hade det börjat gå nedåt.

Känner mig så himla lycklig över att få ha denna otroligt fantastiska häst i mitt liv!
Ewa såg en "vision" under mitt och Liljas pass, hon sa typ så här:
"Jag ser hur ni har uppvisning. Tänk att du kommer in i blåställ med Lilja och sladdar ridbanan. Sedan helt plötsligt tar du av dig blåstället och in på ridbanan kommer en massa medhjälpare som selar av Lilja och sätter på henne sadel, träns och ett vackert schabrak. Sedan hoppas du upp och rider piaff, passage, terre a terre och levad." 

Och ja, jag kan verkligen se det och jag vet att vi också kommer kunna göra det.
Det är väl en fantastisk målbild att ha!?

Lilja när hon "sötar sig"

I hemläxa fick vi öppnor men det allra viktigaste vi fick med oss var att göra en liten förändring i Liljas form innan samlingen.
Att be henne komma upp lite med nacken och sedan be om samling.
Väl i samlingen är vårat mål sedan att länga fram pannan.
Vi får till det ibland, men allt handlar om min timing och man behöver träna för att kunna.
Handen är en viktig nyckel; lillfingrarna fram och handen ner.
Men med mina T-rex armar får jag verkligen kämpa för att få ned handen.
Birgitta gav mig en bra nyckel för det men det är långt ifrån befäst i min kropp.
Jag behöver verkligen medvetandegöra detta, rider jag barbacka är min hand vilande uppe på min hästs mankam men med sadel och galleriet så blir läget ett helt annat.

Jag höjer inte längre handen i samlingen och mina armar har fått ett avslappnat läge.
Nu är det bara placeringen i höjdled som jag behöver finslipa.
Men det är roligt att utforska och det är precis det jag behöver göra nu för att hitta det där härliga naturliga läget. 

Linjegångare

Som plymen på en cirkushäst

In mot passagen

Lycklig människa på fantastisk häst