Andas ut

Nu andas jag ut och ser fram emot julen med dess ledighet och kärlek.
Besöket av veterinär Gunnar igår gick jätte bra.
Cappe har INTE någon senskada!
Alltså jag tror jag grät typ 4 gånger under Gunnars besök, allt ifrån orostårar till lyckotårar. 
Gunnar kände nog verkligen med mig för när han åkte hem fick jag en STOR kram.

Undersökningen började med att Gunnar undersökte Cappes ben och kunde konstatera en kraftig galla.
Ja den är ju rätt uppenbar.
Efter det rakade han Cappes ben för att förbereda det för ultraljudet.
Cappe som normalt sett är livrädd för rakapparter rörde inte ett öra.
Alltså den killen vet när det är något viktigt som ska göras.

Sedan ultraljudade vi benet.
Gunnar tog totalt 11 bilder och tillsammans gick vi igenom alla dessa. 
Han är så otroligt pedagogisk och visade och förklarade precis allt.

Alla Cappes senor är hela och fina. Så himla skönt.
Däremot har han en stor vätskeansamling (galla) och mjukdelar som har börjat växa ihop med ytliga böjsenan.
Men detta såg inte Gunnar som något problem, med lite tid och en lugn igångsättning borde han bli helt återställd.
Han kommer nog alltid ha kvar lite av gallan med den ska inte ställa till några problem.

Så himla skönt att veta hur det ser ut där inne i benet och så himla skönt att inte längre behöva spekulera själv.
Gunnar tittade även på Cappes öga och tyckte det läkt jätte fint.

Känner mig rätt trygg med Cappes ben.
Vet att träningen vi sysslar med är stärkande och uppbyggande och Cappe är en häst med otroligt bra balans och kroppskontroll.
Så det här kommer nog bli jätte bra. 

Skadan har uppkommit genom att han kraftigt trampat igenom kotan.
Det krävs en verkligt hård belasting för att detta ska uppstå så man kan ju undra hur det hänt.
Men eftersom Cappe under den tiden det inträffade var blind på ett öga så kan man ju gissa att det bidragit.

Nu ska vi börja skritta igång lite och jag längtar verkligen efter att få sitta på hans rygg igen!
Lite snö på det här så är allt helt perfekt!

Nyrakat ben där man tydligt ser gallan