Att tänka långsiktigt

Nu är mitt huvud fullt av tankar igen och jag har många funderingar kring vart jag vill ta min ridning och relation till hästarna.
Vem är jag, vad är mitt mål och hur ser min väg ut?

Svaren är inte så enkla då de innefattar fler än jag.
Denna resa är inte min egen den innefattar även mina hästar.

Ewa frågade mig under senaste lektionen vad mitt långsiktiga mål var och om jag ville dela det med henne.
Egentligen en jätte lätt fråga men så otroligt mycket mindre lätt att formulera i ord.
Jag vet att jag gav ett svar men vet inte om det blev hela bilden.

Så därför tänkte jag att jag skulle försöka få ner det här i bloggen.
För trots allt har jag mycket lättare att formulera saker i text än i ord när det kommer till känslor.
Och mina drömmar och mål är just precis känslor djupt inne i mitt innersta.

Insåg ganska snabbt när jag började fundera på mina/våra långsiktigt mål att de tankar som dök upp rörde saker som är mätbara för omvärlden.
T.ex. kunna gör ditt eller datt, ha en uppvisning på ARena, lyckas med än det ena än det andra.
Men ju fler saker jag formulerade i mitt huvud desto mer insåg jag att de inte var sanna mot mig själv.
Det var mål jag satte upp utifrån hur andra skulle uppfatta dem och vad jag presterade.

Ganska snabbt kom jag fram till att våra mål är för oss!
Det spelar ingen roll om någon annan vet om vi uppfyllt dem eller inte.
Och den insikten gav ett otroligt lugn och ett stort betryggande.

Det finns dock ett mål som inte bara är för oss och det är att jag vill dela med mig av det jag lär mig.
Jag vill visa människor mitt sätt att vara med hästar, rida och utvecklas tillsammans.
Jag vill guida människor till att börja lyssna på hästen och hur man kan lära av varandra, i samförstånd och på lika villkor.
Att man gör saker som ett team, tillsammans med glädje och lycka.

När det sedan kommer till de mål som rör mig själv så tänkte jag ändå försöka formulera ned dem.
Vad har jag för mål egentligen för mig och hästarna.
Kort sammanfattat handlar det hela om att vi ska bli det bästa vi kan, tillsammans.
Att jag ska kunna hjälpa mina hästar att bli sitt bästa jag precis som de hjälper mig med samma sak.
Jag vill att vår ridning skall vara en förening av våra nervsystem, där man inte vet vart en tanke börjar och en annan slutar.
Vem som tänkte vad eller vem som tog vilket initiativ.

Hur jag skall ta mig dit är det som väckt många tankar hos mig på slutet.
En pusselbit är Ewa, redan nu har hon hunnit guida mig längre än jag kunnat hoppas.
Men det finns en del saker jag behöver göra själv, dessa är:

• Få fullständig kroppskontroll
• Vara medveten om alla mina handlingar och signaler
• Ta hand om min kropp så den är rak, jämn och mjuk
• Våga släppa kontrollen
• Kunna guida mina hästar utan att "bestämma" över dem
• Ge mina hästar de bästa fysiska förutsättningarna
• Koppla ihop känsla och tanke än mer

Med detta som grund så vill jag nå ett sådant samförstånd med hästen att vi tillsammans, i full frihet, kan dansa.
Båda lika fria och vackra som bara just vi kan vara.

Min målbild
Fri, vild och vacker!

Som Antikens ryttare, där ridkonsten en gång i tiden började.
Fast jag skall göra det i nutid och sedan fortsätta in i framtiden!
Hänger ni med!?