tisdag 21 augusti 2012

Älskade Nokkis!

När man hoppar Nokke får man hålla i sig oavsett höjd...
Han vill hoppa fort!!!


Å därför kommer matte ibland lite efter i sprången...

Nokke älskar verkligen att hoppa, tyvärr har vi gjort lite för lite av det på slutet.
Matte är ju liksom lite extra rädd om honom nu när han passerat 24.
Men han visar mig hela tiden att han vill, orkar och kan mer än vad jag tror.
Märker att han faktiskt blir lite "ledsen" när jag sänker ribban. Han tappar motivationen och tycker allt blir tråkigt.
Så fort jag ställer lite krav lyser han upp. Han vill jobba! Men först måste han ju opponera sig såklart.
Efter att vi "diskuterat" saken dansar han alltid fram, frustar och tar i för kung och fosterland.
Igår bjöd han på riktigt fin skolgalopp.




Suck, varför är hindret så lågt matte?