torsdag 14 juni 2018

Hopp i galopp


Min fina Pilgrim slutar aldrig att överraska, allt är så himla enkelt när jag sitter på hans rygg.
I tisdags red jag lektion för Ewa, som jag längtat.
Pilgrim har haft en vecka med lite semester då jag känt att han inte riktigt haft ett jämnt påskjut bak.
Han har tagit i mer med vänster bak än med höger, höger har känts lite trött.
Inget konstigt egentligen då han nog haft lite träningsvärk sedan han kom på hur passagen fungerar och han har lagt in passage lite här och där i våra ridpass.
Är nog ganska lätt att han har tagit i lite för mycket då och han har nog varit lite överansträngd.
Ingen stor grej men när jag känner en jätte liten förändring så är det lika bra att lyssna på den så det inte blir ett problem.

I vilket fall började vi ridpasset med att stämma av lite hur han kändes.
Vi red piruetter med fokus på flödet.
De blev ganska jämna, lite bättre till vänster men inte så jätte stor skillnad.
Sedan red vi glidaröppnor med volter efter långsidan och oj så bra det gick.
Han hade lite klurigt till en början att sänka höger höft i volten men det redde han ut.
Vi red lite större volter ett tag och sedan släppte det. 

Jag har för ett par veckor sedan börjat prata med Ewa om galoppombyten då Pilgrim börjat bjuda på dem helt själv.
Det är det som är så fantastisk med att rida på detta sätt, att saker kommer inifrån hästen och inte utifrån genom att vi lär dem en viss rörelse lite som ett trick.
Det är jätte svårt att beskriva, man måste nästan uppleva skillnaden, men när jag väl förstod och fann detta förändrades hela min syn på min samvaro med hästarna.
Ibland är det så stort att jag får svindel.

I vilket fall började vi prata om byten under passet.
Det finns lite olika vägar att gå och här behöver man välja inriktning.
Vi kom i alla fall fram till en väg och så började vi prova.
Vi hade en åttvolt som utgångspunkt och la upp det så att Pilgrim skulle förstå vad det var vi önskade.
Efter de förberedande övningarna var det dags att lägga till hjälpen (ytterskänkel) och på andra försöket klämmer han in ett rent byte!
Älskade häst vad fanatisk han är. 
Matte grät en liten skvätt och sedan hoppade jag av.
Extra glad över att ha fått delat den upplevelsen med Ewa. 

Han upphör aldrig att förvåna mig och hela hans väsen är som från en annan dimension.
Tänk vad ett meddelande på Facebook dagen före min födelsedag för 3 år sedan kan medföra.

Inga kommentarer: