Vikten av balans

Hur många av er som läser detta vet att hästar är linjegångare?
Hur många av er som vet det anpassar er ridning efter detta?

Hästar har en stor kropp och ett tungt huvud och ändå är stigen de går på så smal.
Allt vi gör på hästens rygg har en direkt påverkan på dess balans. När vi sätter oss på hästen är det inte ovanligt att vi tillför ungefär 20% extra till hästens egen kroppsvikt.
För att komma någonstans med sin häst i ridningen (och all annan hantering också så klart) så är förtroende otroligt viktigt. Förtroende från bådas sida.
Vi människor, genom det sätt vi naturligt vill agera på, har lätt att tappa hästarnas förtroende för oss.
I ridningen, enligt mig, är det absolut viktigaste för att behålla hästens förtroende att göra allt man kan för att inte störa dess balans.
Att tappa balansen skapar en rädsla hos hästen, en rädd häst kan upplevas som lätt att kontrollera men så vill vi ju inte rida.

Man kan se hästen som en upp och ner vänd kon.
En häst som rids i balans och känner sig trygg går på linje.
Hur smal linjen blir varierar så klart från häst till häst. Tänk, ändå är det så många som ser på hästen som ett bord med ett ben i varje hörn, men ack så tokigt det blir.
Det är först när en häst tappar sin balans som den tvingas ställa ut ett ben från stigen.
Hur ofta har man inte sett t.ex. en piaff där hästen för varje steg breddar avståndet mellan sina bakben mer och mer... 

Genom att titta på bilden ovan så är det lätt att förstå vikten av att ryttaren tar ansvar för sin egen kropp och verkligen försöker hålla sig över hästens balanspunkt.
Hästen har sin vikt och balans på frambenen när den rör sig.
Frambenen sätts i marken framför hästen och sedan förs hela hästens kropp över dem.
Kan vi hela tiden förutse hästens nästa steg och på så vis förhålla vår egen kropp till det så kommer vi aldrig sätta hästen ur balans.

Ni förstår ju också genom att titta på bilden ovan att en hand som lämnar sin position ovanför manken (t.ex. i ett ledande tygeltag) kommer ha en enorm påverkan på hästens balans, tänk så lätt det är att få konen att tippa.
Även en armbåge som inte ligger an efter ryttarens kropp kommer påverka hästens balans, ett huvud på sne eller en axel som tippar.
Och trots detta ser jag så ofta ryttare med breddade händer.
Men vad krävs av oss som ryttare för att vi ska kunna hålla ihop vår hand?
Jo jag tror att det handlar om att släppa kontrollen, att inte ha ett behov av att försöka kontrollera varje steg hästen tar, att inte korrigera när något inte blir som vi tänkt, att inte försöka hålla kvar hästen i något och att ständigt anpassa sig efter vad som händer och sker. 

Pilgrim är en fantastisk häst att få uppleva detta på.
Han vet inget annat.
Han har full kännedom om sin egen kropp och tar eget ansvar och han kan göra det för han känner fullt förtroende för att jag gör det samma.
Vi kan inte begära av oss själva att vi bara ska sitta upp på våran häst och lyckas med allt vi vill.
Tänk så lätt vi sätter för höga krav på oss själva.
Vi måste komma ihåg att det hela är en process, en process som börjar med att man vet något, sedan förstår det och slutligen tränar för att till sist kunna!

Men komihåg medan du tränar, det viktigaste för hästen är vår intention bakom det vi gör.
När hästen känner att vi verkligen försöker ta ansvar, då kommer den göra allt i sin makt för att hjälpa oss med det.
Det är då det uppstår magi och vi äntligen kan släppa våra egna krav på prestation.
För när vi är sammankopplade på alla plan, då existerar inte ens tid och rum, bara magin av att vara tillsammans i nuet.