 |
| Allt kött är hö, och blomstren dö och tiden allt fördriver |
Jag är full av energi och vårdar den ömt.
I år skall allt jag gör ha till avsikt att fylla på mina energiförråd.
Igår fick jag beskedet om att Nokkebilen nog är lagad nu, på riktigt!
Lättnad!
Ska hämta honom i eftermiddag och hoppas att han vill vara med oss.
Han har varit saknad.
Kombin vet jag inte hur han mår än, men framtiden brukar bringa klarhet i de flesta frågor.
Det är som det är och det blir som det blir, allt med sin egen mening.
Idéerna har börjat flöda igen och jag har en massa uppslag till bilder jag vill ta.
Bilder som mitt inre vill uttrycka, bilder i jakten mot att finna mig själv.
Hoppas kunna föreviga några av dem snart, både jag och kameran längtar efter att få skrida till verket.
Just att ge ens inre en bild känner jag just nu är otroligt viktigt, viktigt för att sedan kunna sätta verkliga ord till den bilden.
Tror det är rätt tillvägagångssätt för mig för att finna min väg i livet.
Några som är duktiga på att sätta ord på ögonblick är japanerna.
Sprang på ordet Komorebi (木漏れ日) och det var det som fick mig att börja reflektera.
Komorebi är en skildring som förmedlar det ögonblick då solen silar genom trädgrenarna.
Att ge ord åt vackra bilder visar att det finns utrymme för tankar kring ideal, tid, skönhet och inre frid.
Något som lätt glöms bort men är ack så viktigt.
Precis det jag känner att jag håller på med nu.
2016 är året där insikt, självuppfyllelse och fokus på det oundvikliga ska få råda.
Jag råder inte ensam över allt som sker men vet att mina tankar för mig i den riktning jag tillåter dem att vandra.
Mystik, naturkraft och skönhet är mina ledord på vägen mot min sanning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar