tisdag 26 augusti 2014
Det här med energi...
Även fast man är medveten om hur man vill agera, vad man anser är rätt och vad man vill uppnå så är det ibland mindre lätt att gå ifrån den man är i grunden.
Jag ser det här ofta hos mina elever och jag inser mer och mer att hästarna lär oss att bli bättre människor. Det är deras gåva till oss!
Idag tänkte jag ta upp det här med energi och hur den påverkar hästen.
För att vara en så bra ledare som möjligt för hästen och vara någon som den kan och vill lita på så är energin A och O.
Vi måste lära oss att vara lugna, bestämda och alltid ha kärlek i våra handlingar. Det betyder att människor med en i grunden låg och tillbakadragen energi behöver öka den och människor med mycket energi behöver tona ner. Allt för att uppnå en perfekt balans, ett jämnviktsläge.
Något man har nytta av i livet oavsett situation.
En människa med låg energi har en tendens att bli tjatig och en människa med hög energi har en tendens att bli arg eller lägga för mycket press.
Jag är av naturen en människa med mycket energi och det jag har fått lära mig genom hästarna är att tona ner, bli mjuk men bestämd och agera avslappnat. När min energi stiger brukar jag tänka "le nu Yvonne".
För det som händer när min energi går upp är att jag helt plötsligt ställer för stora krav eller att hästen uppfattar mig som arg. Något som i deras ögon blir en svaghet hos mig och jag blir opålitlig.
Och hästarna är våra bästa lärare, de speglar oss och allt vi behöver göra är att lyssna.
Titta på bilden ovan, den är ifrån när vi åkte till Lögdö.
Av någon anledning var Cappe inte speciellt sugen på att åka, han brukar knata rätt in i finkan.
Jag tog det lugnt, vi hade all tid i världen och jag kände mig lugn, glad och avslappnad.
Men titta på mitt kroppsspråk på bilden.
Ser jag lugn och avslappnad ut? Nix!
Haha, så mycket energi levererar jag när jag tycker att jag håller tillbaka.
En riktigt ögonöppnare, det är viktigt att se sig själv ibland. Även om detta inte är så farligt, så är det enligt mig på tok för mycket.
Så nu blir det extra fokus på energin i min träning, att hitta ett avslappnat kroppsspråk i alla lägen.
Titta på bilden nedan på David Lichman. Notera hans kroppsspråk trots Nokkes utspel.
Det är min förebild! Det vill jag uppnå.
Det är så jag känner nu när saker händer, men tydligen är det inte alltid så det ser ut, även om det är bra mycket bättre än tidigare.
Men träning ger färdighet och våra fina hästar har all världens tålamod med sina människor.
Etiketter:
- AR
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Så sant! Jobbar själv på det (inte med hästen som hjälp) ibland går det bättre och ibland sämre. .....
Skicka en kommentar