Ett inlägg mycket riktat till mig själv efter ett ridpass fullt av funderingar i förrgår.
Jag slarvar! Fy och skäms på mig.
Cappe är min Ferrari och jag bara leker med alla hästkrafter, buskör och sladdar. Detta har gjort att vi nu kommit en bit ifrån grunden, finliret, det noggranna.
Har suttit och analyserat det här nu och kommit fram till att jag börjat slarva för att det är mindre lätt att vara nogrann med denna lilla krabat, han dör av tristess när jag vill vara noggrann. I alla fall när jag försöker vara noggrann på mitt sätt.
Med Nokke kunde jag sitta och korrigera små, små saker hur länge som helst. Cappe vill inte det, här måste jag vara mer kreativ och belöna honom ofta med utmanande uppgifter. Så fort han tycker att han redan kan något som jag vill att han ska träna på så slutar han försöka och vill göra något annat. Jag måste alltså lyckas höja ribban tillräckligt fort utan att ställa för stora krav på honom och ändå komma ihåg att belöna det lilla. En ekvation som är rätt komplicerad att få ihop.
Nokke blev trygg av repetition och upprepning, Cappe vill ha nytt, nytt, nytt.
En riktigt utmaning för mig och jag måste se till att helt enkelt bli roligare i det tråkiga (grundarbetet).
För grunden är a och o.
När jag ändå har snöat in på detta med grundarbetet vill jag att du tittar på bilden ovan.
Vilken inverkan får olika typer av grundarbete på slutresultatet, alltså den högre skolan av dressyr?
Vad är det vi egentligen vill uppnå?
Att veta vart man vill komma och ha en plan för det är jätte viktigt.
Att inte fuska med det enkla ger stora fördelar när man kommer till det "svåra".
Hur tråkigt det än kan vara att sitta och finlira med små, små saker i grundarbetet så är det jätte viktigt. Nu är det klart så att det inte ska vara tråkigt att träna grunder men ibland vill man ju känna att man kommer framåt, tror ni förstår vad jag menar och då vill man gå vidare till nästa steg. Men att kontinuerligt stämma av det grundläggande och kanske lägga upp ridpass med fokus på enstaka detaljer (t.ex halvhalter, stegläng eller böjning) tror jag kan vara nyttigt om inte minst för att påminna sig själv.
Så nu kommer jag lägga upp en plan för min och Cappes träning de närmsta veckorna, kommer givetvis dela med mig av den här på bloggen och berätta hur det igår.
När jag dessutom nu upptäckt att en av grannarna har ridplan och att jag får låna den hur mycket jag vill så blir det lite extra enklare.
Ikväll kommer Irene hit och vi skall träna ihop oss inför lördagens uppvisning, ska bli så skoj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar