torsdag 17 december 2020

När det händer


Underbar kväll igår, älskar att rida på sena kvällen när världen nästan sover och det känns som om jag har hela världen för mig själv.
Red först Lilja och hon var riktigt fin, kändes så mjuk och taktfast.
Vi red lite uppkortat steg och takten i trav och letade oss lite mot passagen. Känns tydligt att det är i vänster varv som vi kommer få passage först. Det brukar kunna vara så, att passagen kommer på den ena diagonalen först. Vi båda kände oss så nöjd efter passet och Lilja blev till och med lite varm. 

Efter Lilja var det Pilgrims tur.
Vi hade fokus på det vi upptäckte igår och jag försökte få oss att koordinera oss över hans inner fram i båda varven. Vi red bågar och omformning och det gick faktiskt över förväntan. Vi hittade ett läge som vi kommer kunna arbeta vidare ifrån.
Vi kombinerade även detta med uppkortade steg upp mot trampet för att fortsätta lite på det läge vi hittat nu på slutet. Pilgrim har lättare för skolskritten än piaffen, då det är lite klurigt för honom att koordinera om sig till det rent diagonala och taktökningen ur skritten. Därför ha vi ofta pratat om, jag och Ewa men även Birgitta, att vi kanske ska ta piaffen ur traven istället.
Men vi har inte riktigt hittat det läget, där det känns lätt och självklart. De gånger det inträffat har det mer känts som tur. *ler*
Men igår så händer det, ur den samlade traven kortade vi upp steget, behöll diagonaliteten och kom in i trampet som blev en piaff. Det kändes så enkelt, som en dans och den härligaste känsla spred sig genom min kropp.
Tänk så tydligt det känns skillnad, om saker händer av en slump eller om det kommer för att det helt enkelt är det rätta och det mest naturliga i världen.  
Det är i dessa stunder jag förstår vad det verkligen är att lära, förstå och kunna något. Inte bara hos mig utan även hos hästen.
Skolning.
På alla plan, genom hela livet.

Vi försökte inte uppnå piaffen en gång till, det hade bara varit att söka bekräftelse från min sida och det är något jag försöker jobba med just nu, att inte göra.
Vi har en hel livstid av ridpass kvar och så många fler piaffer att njuta av.

Inga kommentarer: