Jag och Sara har "känt" varandra länge.
Vi red tillsammans för Birgitta Järnåker när Sara läste till smed här uppe i Norrland för många år sedan och jag minns henne vackra ponny Skip.
Sedan flyttade Sara söder ut igen och vi hade inte så mycket kontakt förrän hon gick med i Ewas Hästskola för ett par år sedan.
Förrförra sommar åkte jag och ett par vänner på en liten resa och då åkte vi hem till Sara på studiebesök i hennes smedja och efter det har en väldigt fin vänskap växt fram.
Vi "pratar" nästan dagligen via sociala medier, byter tankar och idéer och stöttar och peppar varandra.
När Ewa Schaeder kom hit och hade kurs i september så planerade vi det så att även Sara kom hit och var här i flera dagar.
Eftersom Sara arbetar som bett-smed så hade hon en hel godiskorg med massa olika bett med sig som vi provred och testade. Oj så roligt det var och väldigt intressant.
Ibland kan något se bra ut när vi tittar på det men inte alls funka när vi sedan testar och tvärtom.
Sådant finner jag väldigt spännande, för det kräver mer funderande.
Pilgrim är den bästa häst jag kan önska mig för att testa och utforska saker, han ställer upp på alla mina påhitt och visar tydligt hur saker och ting fungerar.
Han är verkligen med på själva utforskandet och är precis lika nyfiken som jag.
På bilden ovan ser ni när vi testar en riktigt gammal stång. Den hade en lite kedja mellan skänklarna och denna kedja la sig precis på Pilgrim underläpp (syns på bilden).
Inga problem, han ställde upp med samma engagemang som vanligt!
Sedan skulle han inte vilja ha det så varje dag men han är helt med på att pröva allt.
Det är också spännande att ha en häst som Pilgrim som aldrig upplevt något obehag i sin mun från något bett.
Jag har aldrig tagit igenom något tygeltag eller på något sätt bestraffat honom i hans mun eller tvingat honom till något.
I hans utbildning har jag ridit honom fram till handen och aldrig bett honom resignera, släppa ner huvudet eller dra in nosen på grund av inverkan från bettet.
Det är inte bettets uppgift att dra in nosen på hästen eller hålla huvudet i en viss position.
Som jag brukar säga till mina elever, hästar tar form när allt stämmer och egentligen så har hästen alltid en form och den är sann till det som precis sker. Men med skolning, muskler och styrka kan hästen sluta sin form och den välvda halsen med nacken som högsta punkt uppstår.
Hästens placering av huvud och hals ska motsvara det som händer i övrigt i kroppen och det kommer det aldrig kunna göra om vi lär hästen att t.ex. vika in nosen när vi tar i tygeln.
Och eftersom det är Pilgrim som äger det han har i sin mun så ställer han glatt upp på att testa allt.
Tycker Per Waaler beskrev detta på ett bra sätt "Hästen äger bettet och vi ska göra oss förtjänta av att få vara i andra ändan av tygel".
Men att rida med en hand som är skola och bortkopplad från vår övriga kropp kräver träning, träning och träning och en vilja till att vilja göra en förändring.
Allt börjar med ett viljebeslut och sedan kommer de där 10.000 timmarna. *ler*
Sara är inte bara en duktig smed hon är också duktig på att köra häst och arbeta med dem i skogen.
Så vad kunde vara bättre än att hon hjälpte mig passa in selen på Lilja och sedan ha en liten minilektion i selens alla delar och vilken uppgift de hade.
Det var så himla roligt att få ha Sara här och jag längtar redan tills hon kommer tillbaka nästa gång.
Jag och Sara är just nu i full färd med att planera och fixa årets julkalender, som kommer finnas tillgänglig på våra Instagramkonton.
Den kommer beröra ämnet Samling och innehålla lite olika filmer är tanken.
I helgen är det kurs för oss instruktörer och även adepter inom Kraftskapande Ridkonst, så det blir 2 späckade dagar av samverkan och nya fördjupade kunskaper. Ser så mycket fram emot det.
Ute visar sig vintern från sin sämsta sida med is och underkylt regn, så lite utbildning vid datorn blir perfekt i helgen.
Önskar er alla en fin helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar