Djupa samtal, utforskande och nära vänskap

Jag och Sara har "känt" varandra länge.
Vi red tillsammans för Birgitta Järnåker när Sara läste till smed här uppe i Norrland för många år sedan och jag minns henne vackra ponny Skip.
Sedan flyttade Sara söder ut igen och vi hade inte så mycket kontakt förrän hon gick med i Ewas Hästskola för ett par år sedan.
Förrförra sommar åkte jag och ett par vänner på en liten resa och då åkte vi hem till Sara på studiebesök i hennes smedja och efter det har en väldigt fin vänskap växt fram.
Vi "pratar" nästan dagligen via sociala medier, byter tankar och idéer och stöttar och peppar varandra.
När Ewa Schaeder kom hit och hade kurs i september så planerade vi det så att även Sara kom hit och var här i flera dagar.  

Eftersom Sara arbetar som bett-smed så hade hon en hel godiskorg med massa olika bett med sig som vi provred och testade. Oj så roligt det var och väldigt intressant. 
Ibland kan något se bra ut när vi tittar på det men inte alls funka när vi sedan testar och tvärtom.
Sådant finner jag väldigt spännande, för det kräver mer funderande.

Pilgrim är den bästa häst jag kan önska mig för att testa och utforska saker, han ställer upp på alla mina påhitt och visar tydligt hur saker och ting fungerar.
Han är verkligen med på själva utforskandet och är precis lika nyfiken som jag.
På bilden ovan ser ni när vi testar en riktigt gammal stång. Den hade en lite kedja mellan skänklarna och denna kedja la sig precis på Pilgrim underläpp (syns på bilden).
Inga problem, han ställde upp med samma engagemang som vanligt!
Sedan skulle han inte vilja ha det så varje dag men han är helt med på att pröva allt.

Det är också spännande att ha en häst som Pilgrim som aldrig upplevt något obehag i sin mun från något bett.
Jag har aldrig tagit igenom något tygeltag eller på något sätt bestraffat honom i hans mun eller tvingat honom till något.
I hans utbildning har jag ridit honom fram till handen och aldrig bett honom resignera, släppa ner huvudet eller dra in nosen på grund av inverkan från bettet.
Det är inte bettets uppgift att dra in nosen på hästen eller hålla huvudet i en viss position.
Som jag brukar säga till mina elever, hästar tar form när allt stämmer och egentligen så har hästen alltid en form och den är sann till det som precis sker. Men med skolning, muskler och styrka kan hästen sluta sin form och den välvda halsen med nacken som högsta punkt uppstår.
Hästens placering av huvud och hals ska motsvara det som händer i övrigt i kroppen och det kommer det aldrig kunna göra om vi lär hästen att t.ex. vika in nosen när vi tar i tygeln.

Och eftersom det är Pilgrim som äger det han har i sin mun så ställer han glatt upp på att testa allt.
Tycker Per Waaler beskrev detta på ett bra sätt "Hästen äger bettet och vi ska göra oss förtjänta av att få vara i andra ändan av tygel".
Men att rida med en hand som är skola och bortkopplad från vår övriga kropp kräver träning, träning och träning och en vilja till att vilja göra en förändring.
Allt börjar med ett viljebeslut och sedan kommer de där 10.000 timmarna. *ler*

Sara är inte bara en duktig smed hon är också duktig på att köra häst och arbeta med dem i skogen.
Så vad kunde vara bättre än att hon hjälpte mig passa in selen på Lilja och sedan ha en liten minilektion i selens alla delar och vilken uppgift de hade. 

Det var så himla roligt att få ha Sara här och jag längtar redan tills hon kommer tillbaka nästa gång.
Jag och Sara är just nu i full färd med att planera och fixa årets julkalender, som kommer finnas tillgänglig på våra Instagramkonton.
Den kommer beröra ämnet Samling och innehålla lite olika filmer är tanken.
I helgen är det kurs för oss instruktörer och även adepter inom Kraftskapande Ridkonst, så det blir 2 späckade dagar av samverkan och nya fördjupade kunskaper. Ser så mycket fram emot det.
Ute visar sig vintern från sin sämsta sida med is och underkylt regn, så lite utbildning vid datorn blir perfekt i helgen.

Önskar er alla en fin helg!

10.000 timmar

 

Innan du läser detta inlägg vi jag bara säga att vi alla har olika ambitioner och mål, vi vill uppnå olika saker med vår ridning och det är helt okej.
Detta inlägg syftar inte till att säga att något vi väljer att göra är bättre eller sämre än något annat.
Det ända jag vill belysa är att vi måste ha realistiska förväntningar och mål utifrån den tid vi lägger ned.
Med det sagt kommer här lite tankar om träning och resultat.

Jag har nämligen precis läst en intressant bok som heter Outliers och denna bok gjorde saker jag tänkt på under en längre tid väldigt uppenbara.
Boken tar upp vad som ligger bakom exceptionell framgång, är det medfödd talang eller hård och målmedveten träning?
Jag kan ofta känna när jag möter människor att om de vet och förstått något så vill de också kunna utföra det nu, på en gång!
Men boken sätter fingret på något viktigt, något som jag ofta försöker berätta för mina elever, nämligen att innan man kan utföra svåra uppgifter med stor skicklighet krävs det ett visst antal timmar av övning. Detta antal timmar har fastslagits genom en mängd forskning till 10.000h, något som de tog upp i boken. 

10.000h är otroligt mycket tid, så många timmar att det kan vara svår att få ett begrepp om om vi inte sätter det i proposition till något.
Om du rider på ridskola en dag i veckan och varje lektion är 1h kommer det ta 192år att komma upp i 10.000h. Än så länge har ingen människa levt så länge...
Har du en egen häst och rider i snitt 1h/5 dagar i veckan (vilket är mer än många med egen häst faktiskt gör) blir tiden för att nå 10.000h 38år.
Jag som har tre hästar rider i snitt 12h/v, då blir tiden för att nå de 10.000 timmarna 16år.  

Författaren tar också upp att övning är inget man ägnar sig åt sedan man konstaterat att man är bra. Det är den som gör att man blir bra.
Men så är det med allting, vi behöver alla fundera på vilka mål och drömmar vi har och sedan lägga ned den mängd tid det krävs för att lyckas. Och mina mål och drömmar ja de kräver dessa 10.000h som en grund att sedan bygga vidare från. 

Jag tänker på all tid och målmedveten träning jag och Pilgrim lagt ned och att utifrån det nu kunna visa en filmsnutt när vi tränar mot piaffen där allt ser lätt ut. Det känns verkligen helt fantastiskt. För det är precis så det ska vara, träningen ska få det att se enkelt ut. Och ni som känner oss och sett mig och Pilgrim träna vet att detta inte alls var något som var lätt från början. Pilgrim har fler gångarter än 3 och det diagonala och den snabba takten har verkligen varit klurig att finna. Men med målmedveten träning, tillförlit till processen och en hel massa investerade timmar är vi här idag och jag är otroligt stolt.
Nu kan jag knapp vänta på att få gå ut och rida mina hästar idag och räkna av fler timmar på resan mot målet.

Jag vill avslutar dagens inlägg med ett citat av Ingmar Stenmark

"Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag!"
Ingemar Stenmark.

Kurs Ewa Schaeder 4-5 sept

Oj vad tiden springer och jag har nästan glömt bort min blogg, men jätte roligt att så många hört av sig om att de saknar mina inlägg det sporrar mig att se till att uppdatera igen och jag har så mycket att skriva om så nu kommer det komma massa inlägg.

Första helgen i september hade vi kurs här hemma på gården med bästa Ewa Schaeder.
Det var kurs i 2 dagar och alla ekipage red 2 pass på lördagen och 1 pass på söndagen.
Jag red Pilgrim båda dagarna och det blev verkligen bra med 3 pass. 

Pass 1 hade vi fokus på koordinationen över framdelen. Vi red på volt och vände genom volten genom att använda ytter fram och sedan nya inner fram.
Efter det red vi lite växlande sluta-öppna längs långsidan med fokus på flöde och jätte lite "vinkel".
Övergångar skritt-trav på hängande tygel. När övergångar görs på hängande tygel måste hästen använda sin muskulatur kring bakknäna i avsaktningarna.
Sedan avslutade vi passet med lite kraftansamling genom att stanna, backa 2 steg och sedan galopp.
Detta för att börja bygga upp energi inför nästa pass. 

Pass 2 började vi fokusera på trampet. Red långsamma steg i öppna och försökte därifrån finna det diagonala. När det var på plats försökte vi öka energinivån. Återigen byggde vi upp en högre energi för att ta med till det tredje passet. Under detta arbete gjorde Pilgrim en liten ansats till en levad där han trampade in under sig och vek sedan in sina framben. Så häftigt, ibland blir det inte som vi tänkt men då kan hästen visa något annat som komma skall i framtiden.
I en "riktig" levad hänger framdelen på bakdelens muskulatur. Framdelen lyfts inte upp utan hästen viker bara in sina framben.  

Pass3 började vi titta på skolgaloppen. Och oj så klurigt det var i mitt nervsystem. Skolgalopp är som en promenerande känsla, en galopp utan svävmoment och Pilgrims skolgalopp är lååååångsam, mycket långsammare än min kropp förstått. Vi fortsatte även att arbeta med skritt-trav övergångar för att börja aktivera start- och stoppmuskulaturen. Endast 2 steg i varje gångart.
Efter det red vi lite mer tramp, nu med mer energi och jag fick tänka på att inte lätta i väg Pilgrim för mycket emellan för då blev sträckan tillbaka till samling för lång.

En otroligt bra kurs och Ewa var i sitt esse.
Jag lärde mig så otroligt mycket nytt och det var så många bra saker jag kunde ta med mig från varje ekipage. Nu när jag sitter och läser igenom anteckningarna hänförs jag över all kunskap som står där nedskriven.
Ewas kunskap är enorm och jag är så glad att få ta del av den, tänk så mycket jag lärt mig och så långt jag och mina hästar kommit sedan vi mötte Ewa <3.

När Pilgrim koncentrerar sig gör han små rörelser med sin överläpp, så otroligt gulligt.
Tänker att vi är rätt lika han och jag för jag gör krumelurer med tungan när jag koncentrerar mig.