Igår pratade jag om att vi människor måste träna för att gå från människa till ryttare, precis som våra hästar behöver träna för att bli ridhästar.
Och jag tror det är viktigt att vi inte glömmer bort att mycket ansvar ligger på oss i den processen.
Vi behöver träna för att bli bra ryttare och ända sättet att träna är att avlägga MÅNGA timmar i sadeln.
Jag har den stora turen att ha tre hästar att rida varje dag och jag har verkligen känt de sista veckorna att det hänt massor.
Jag har haft mycket problem med min högra höft efter ett gammalt trauma.
Har blir lätt stel i mina muskler och är ungefär lika smidig som ett kassaskåp inmurat i en tegelvägg.
Men på slutet ha det känts lätt i ridningen.
Jag har hittat en helt annan position i sadeln, jag har inte lika mycket svank längre och stödet i stigbyglarna är lika stort både till höger och vänster.
Och igår när jag var till min naprapat (vilket brukar vara en otroligt smärtsam upplevelse) var jag helt mjuk!
Mina muskler var mjuka och smidiga och det var inget som tog emot när hon stretchade mig.
Helt sanslöst!
Men som jag sa jag har ju känt en förändring i ridningen på slutet.
Och jag tror inte denna förbättring enbart kommer från mig utan det är mina hästar som hjälpt min kropp att bli bra.
Att bli buren av en häst, verkligen bli buren, har en otrolig inverkan på vår kropp.
Och med den skolning som mina hästar fått kan de nu verkligen bära mig och det har gjort underverk.
Tänk vilken förmån vi hästmänniskor och ryttare har.
Att efter en lång dag kunna få denna stund med hästen, bli buren och ta emot den enorma gåva de ger oss.
Så det är inte bara vi som genom övningar och gymnastik ger hästen en bättre kropp och hållning, de ger oss det samma tillbaka.
Jag är så lycklig för att jag funnit denna väg med mina hästar och att jag nu får möjligheten dela den vidare med er och mina elever.
Men i slutändan måste vi ändå komma ihåg att det är hästen som är vår största lärare, bara vi vågar lyssna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar