Igår red jag Prickig på skogsridbanan och Husse var världens bästa som följde med och fotade lite.
I mitt påskägg i år hade jag fått ett super snyggt schabrak med bling av Tomas och passade därför på att inviga det.
Så dagen till ära var jag både ren och iklädd ridkläder.
Mina smutsiga joggingbyxor fick helt enkelt ligga kvar på hyllan för en gångs skull *fniss*
Jag och Prickig bara leker saker än så länge.
Det är så otroligt viktigt på den unga hästen att behålla glädjen och nyfikenheten.
Ja det är det väl så klart på alla hästar, men detta är förstå gången då jag bara behöver förvalta något som redan finns.
Inte väcka något till liv som varit dött sedan länge.
Allt blir så enkelt då man har denna glädje redan från början men tyvärr är vi människor så duktiga på att ta död på denna livsenergi.
Det går mycket snabbare än man kan tro genom att vi tillämpa diverse härskarmetoder och översitteri på våra hästar.
Ja på det mesta i vårt samhälle faktiskt, inte minst även mot varandra.
Se bara på debatten som går het just nu på sociala medier efter det som hände på Göteborg Horseshow där en häst blev illa behandlad på framridningen.
Folk som började kritisera detta tystades snabbt ned men debatten blommade ändå upp då många ansåg det som hänt som fruktansvärt fel.
Jag tycker det är viktigt att man faktiskt får framföra kritik, även mot kända personer.
Och nyttigt att frågor om våld mot hästar faktiskt tas på allvar.
Visste ni att hästar är det ända djur som vi enligt lag får slå.
Skrämmande...
Men där kunskapen tar slut tar våldet vid heter det ju.
Och det verkar finns väldigt många människor med alldeles för lite kunskap...
Men åter till Prickig.
Jag fick många bra nycklar hos Ewa som jag kan använda mig av på vår lilla Prick.
Men än så länge blir det mest att jag följer honom.
När han svänger ger jag också signal för att svänga och när han stannar ger jag även signal för det.
Så har vi gjort de senaste månaderna och nu helt plötsligt kan både han och jag ta initiativ utan att vi egentligen vet vem av oss som tänkte tanken.
Det blir en dans där ingen av oss är den som styr utan vi speglar varandra.
Så häftigt!
Jag fick något väldigt nyttigt med mig av Ewa och det var att mitt huvud skulle följa hästens.
Något som jag egentligen vet men aldrig ägnat en tanke åt.
Jag har en tendens till att vinkla mitt huvud åt fel håll och framför allt "övertitta" åt det håll vi ska svänga åt.
"Låt din panna följa hästens, inte mer än det!"
Tittar på bilderna nu och skrattar.
Det är så tydligt!
Nu måste jag befästa denna tanke så den blir en del av min vardag.
Inget mer flänga runt med huvudet här inte.
Mina händer har jag jobbat massor med men man kan ändå se på första bilden i detta inlägg att de gärna ibland gör lite ledande tygeltag utan att mitt medvetna märker det.
När jag sitter i sadel hamnar också händerna lite för långt ifrån varandra mot för hur jag vill ha dem, intressant.
Nyttigt att se sig själv, reflektera och försöka förändra.
Även roligt att se vad duktig Prickig har blivit.
Vilken utveckling han genomgått sedan han kom.
Han är inte alls lika valpig och obalanserad längre och han börjar ge en riktigt fin ridkänsla.
I sommar hoppas jag att vi kan befästa galoppfattningen, det blir vår stora och roliga utmaning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar