Att komma vidare

Allt eftersom häst och ryttare blir mer skolade så kan man komma i lägen där man behöver anpassa eller byta sin utrustning.
Detta är viktigt att komma ihåg, att det som funkat super bra i ett läge inte längre behöver funka i ett annat.
Annars är det lätt att fastna och bli kvar där man varit.
Vi lever i en föränderlig värld och vi måste våga prova för att veta. 

Lilja och jag rör oss sakta längs vår väg tillsammans och nu har vi kommit till ett läge där jag vill vara lite mer "noga" med hennes böjning och linjering.
Därför har vi börjat undersöka kandaret och dess inverkan.

Har bara ridit två pass än så länge på det, så det är för tidigt att ge en utvärdering, men än så länge har det känts mycket bra.
Det som känns extra roligt är hur stilla och tyst hon är i sin mun.
Jag hade nästan glömt bort hur hon tuggade och bet på bettet när hon kom till mig.
Stångbett gick bra men tränsbettet bet hon på även på lång tygel.

I år när Gunnar var ut och kollade tänderna på hästarna var Lilja helt perfekt i munnen!
Vilken glädje.
Han behövde inte gör nått i hennes mun.
Och nu när jag tränsade henne med kandaret så tog hon båda betten så fint och bar dem sedan så mjukt i sin mun.
En av fördelarna med att ha ett sto är att de ofta saknar "betarna" i munnen och det gör att man kan ha betten lite längre ned utan att de slår i några tänder.
Bridongen hänger rätt löst och fångas upp av kedjan och Lilja kan sedan välja lite själv hur hon vill ha det i munnen.
En mycket bra lösning. 

Igår när jag tog in Lilja hade "någon" gjort henne lite extra fin.
En vacker fläta hade hon fått i sin man som "någon" flätat omsorgsfullt.
Rätt fascinerande hur den satt ihop av hårstrån som snurrats runt i en man dränkt i pälsglans.

Välkommen Stjärna!

I lördags kom Steffi och Andréas alldeles egna häst, Stjärna.
Förstår ni vilken lycka att få hem sin första egna häst!?
Han är 3år och tränad för att bli travhäst, men nu får han en ny karriär som ridhäst istället.
Han är helt underbar och jag önskar dem all lycka till.
Nu har jag ju turen att få följa deras resa då han kommer bo hos oss på Stall Nordansjö.
Tror det kommer bli hur bra som helst.

Tröttsnöre

Äntligen hemma efter att ha haft flera fullspäckade dagar ända sedan i lördags.
På lördagen kom en ny häst till oss på Stall Nordansjö, han ska gå här på bete några veckor.
Precis som Gloria så är han en liten karamell (läs Haflinger).
Ni kanske känner igen honom för han har varit hos oss tidigare (på lite utbildning) för ett par år sedan, han heter Stencio och är super fin.

På lördag kväll var jag bortbjuden på kräftskiva för att sedan direkt på söndag morgon åka till Ånge för en heldags kurs. 
Det blev en jätte bra kurs med jätte fina ekipage.

På måndag åkte jag till Stockholm med jobbet för tre dagar i huvudstaden.
Kom hem på onsdag kväll helt slut och däckade i soffan.
Igår spenderade jag hela kvällen till mina hästar och tänker göra lika ikväll. 
Tomas har åkt till Idre och ska springa maraton så min syster kommer imorgon och vi ska ha systerhelg.
Pyjamasparty, pizza och mys.
Men först blir det en kväll ensam hemma i soffan, ska bli så skönt även om jag önskar att Tomas var hemma.
Vi har knappt hunnit träffas denna vecka.

Eventuellt kommer jag rida lektion för Ewa ikväll, tänkte prova rida Lilja på kandar och det skulle kännas toppen att göra det under en lektion med bästa fröken.
Så med lite tur får vi till det.

I helgen kommer ytterligare en ny häst till stallet.
Steffi har köpt häst och han kommer på lördag eftermiddag.
Kommer bilder på honom när han anlänt.
Önskar er alla en skön helg!

Det här med skolning

Skolad häst vs Oskolad häst

För ett par veckor sedan red vi upp på berget och på toppen av berget, innan man rider in i skogen, finns en kort och rätt brant backe med djup sand.
Ett underlag som är rätt krävande för hästarna men sjukt roligt att galoppera i.
Sist vi galopperade där red jag Cappe och Steffi red bakom på Lilja.
Hon sa något som blev väldigt målande "Cappe går liksom ovanpå sanden".

Och precis så är det.
Om jag jämför Cappe och Pilgrim så är det en rätt stor skillnad att rida dem i den backen.
Cappe flyter ovanpå och Pilgrim skottar ned sig och får ta i för kung och fosterland.
Varför?
Jo Cappe kontrollerar sin kraft efter underlaget och Pilgrim har inte riktigt lärt sig det än.
Cappe kan alltså bestämma med hur mycket kraft han ska trycka ifrån marken med sina ben och sedan bromsa dem innan de landar på underlaget igen.
Det vet nog alla som sprungit på en sandstrand att om man tar i för mycket sjunker fötterna för långt ned i sanden och det blir svårt att springa.
Desto mer du tar i, ju svårare blir det.

Pilgrim har gjort en enorm resa och har utvecklats så sjukt mycket på slutet, hans skolning är i full gång men än är det mycket kvar.
Se bara på bilden ovan som är från när han kom till mig för tre år sedan.
Han och Ojiji är i precis samma rörelse men med helt olika hållning och överlinje.
Ojiji skolad, Pilgrim unghäst.

Jag märker dock att det finns en del kvar att jobba på med Pilgrim och då främst i samlingen på ridbanan.
Där har vi det lite klurigt med att reglera mängden samling, det blir liksom gärna allt eller inget.
Av precis samma anledning skottar han ned sig i sanden i backen på berget, han tar i allt han har och det blir tungt.
Att kunna kontrollera sin kraft kräver träning. 
Men tänk att jag med fortsatt skolning kan ge han insikten över sin kropp och att han på så vis kommer lära sig kontrollera sin kraft och påskjut så han, precis som Cappe, kan glida upp för sandbacken.
Den tanken blir så tydlig och visar verkligen att vår skolning av hästen även är till nytta för hästen som häst.
För det är något jag tycker är viktigt, när jag och mina hästar gör saker tillsammans, så är det varför vi gör något och vad det kommer ge OSS.

Tjejhelg

I slutet på semestern hade vi en liten tjejhelg hemma hos mig, jätte mysigt.
Tomas var och sprang fjällmaraton i Åre så då passade vi på att ha lite mys.
Vi hade några ridpass på banan och sista dagen tog vi en liten uteritt upp på berget.
En helt underbar helg med pizza, rosé, massa prat och ridning.

Vackra Stencio

Fina Zeus

Jag är så himla lycklig över att ha vägen upp på berget precis bakom stallet.
Att ha en ridväg direkt från gården upp i skogen, utan bilar och dylikt är riktig lyxig.
Den är helt perfekt på så många plan.

Vi har galopperat denna väg rätt mycket på slutet och jag märker på Pilgrim hur otroligt nyttigt det är.
Dels så måste han hålla kolla på vart han sätter sina fötter, anpassa sig efter underlaget och så bygger han kondis på köpet.
Jag märker så väl att galoppen på ridbanan blir så mycket bättre efter att vi kunnat rulla på lite ute.

Denna vecka har vi ridit upp på berget flera gånger.
I onsdags red vi fyra stycken.
Det var första gången jag ridit ut och haft alla mina hästar med mig samtidigt.
Steffi red Lilja, Andréa red Pilgrim och jag red Cappe och sedan var Janet med på sin Donne.
Så himla roligt och underbart!
Alla hästarna skötte sig exemplariskt och jag är så himla glad över det gäng tjejer vi är nu i stallet.
Allt flyter på, alla hästar trivs och det är en perfekt dynamik på gården.
Precis som det ska vara.

Fördjupning

Under min semester i år har jag varit upp till Ewa i Umeå två gånger.
Två helt fantastiska dagar som verkligen fyllt på både batterier och kunskapsbanken.

Båda gångerna jag var upp så red jag Ewas dotters (Liz) häst Elektron.
Elektron är en korsning kallblodstravar/PRE och är så otroligt lik Pilgrim på så många plan.
Deras nervsystem ger lite samma känsla, de reagerar på samma sätt i olika situationer och jag känner mig otroligt hemma på Elektrons rygg.
Jag älskar verkligen att få blir buren av honom.

Han gav mig så många lärdomar när jag var där, sådant som jag kan applicera rätt av på Pilgrim, hur häsftigt är inte det.
Att rida någon annans häst och sedan kunna använda kunskaperna rakt av på sin egen.
Tack fina Elo!

Andra gången jag var upp så tog vi även in och arbetade med alla Curly-flickorna.
Väldigt intressant att få möta och arbeta med så otroligt olika energier.
Hur man måste anpassa sig efter den individ man arbetar med blev mycket tydligt. 

Jag och Ewa har även spelat in två olika filmer då jag varit där.
Jag är ju medlem i Ewas Hästskola och dessa filmer har vi delat med oss av där, som en del i utbildningsmaterialet.
När jag filmar och redigerar dessa filmer så är det en del i mig som mår så himla bra.
Att jobba med bild och film är något jag skulle kunna tänka mig att göra oftare.
Det tilltalar den kreativa sidan i mig och ger mig så mycket energi.
Har lovat mig själv att ta en kurs i Photoshop och kanske jag även ska gå en lättare kurs i filmredigering.
Det vore inte helt fel och tåls helt klart att funderas på.

När jag var hos Ewa passade jag även på att titta lite extra på Liljas vackra söner.
Tre av Liljas barn bor ju hos Ewa.
På bilden ovan ser ni Liljas sista son, Röder 3år.
Han är den av sönerna som är mest lik Lilja enligt mig.
Både i kroppstyp, rörelsemönster och sätt. Att han sedan är fux med bläs och ljus man och svans gör ju inte saken sämre.

Jag drömmer om att i framtiden ta ett föl på Lilja, om det blir så det vet jag ej men det vore helt underbart.
Att i alla fall en gång i livet få ett föl och vara med ända från början och jag kan inte tänka mig en bättre mamma än finaste blomman!

Hoppas hinna upp till Ewa ett par gånger till i höst men först kommer hon ner till mig och håller kurs!
Ni hittar information och anmälan till kursen HÄR!

En hel hage med Lilja-bäbisar

Tillit

Tänk så många saker Pilgrim lär mig, det är inte klokt!
Nu på slutet har mycket handlat om min sits och närvaro i sadeln.
Helt ärligt är Pilgrim den mest känsliga häst jag någonsin ridit.
Vi har all möjlighet i världen att komma till en kommunikation bortom den fysiska.
Men vägen dit ska först skola mig (och honom) till en nivå jag aldrig ens trott varit möjlig.

Vi är nu i ett läge där vi börjat komma till mer samling.
Han bjuder på både piaff, passage och terre a terre och hans register är enormt.
Så vår utmaning ligger nu i vår gemensamma skolning där vi ska börja kontrollera hur mycket av vad och när.
För när Pilgrim väl börjat samla sig är det lätt att det blir för mycket och vi har svårt att komma ur det hela.
Han tycker det är jätte roligt men han blir också snabbt trött och får mjölksyra.
Inte så konstigt när han bara vill piaffa och passaga varv efter varv.
Då blir man till slut väldigt trött både i kropp och knopp.
Detta leder såklart lätt till frustration hos honom.

Och här kommer min stora utmaning.
Dels ska jag bara spänna bågen så pass lite så att vi inte tippar över kanten och samtidigt ska jag kontrollera spänningen i min egen kropp så han förstår precis hur mycket/lite jag ber om.

Jag prata ofta om vikten av att sitta stilla i sadeln, att ta ansvar för sin egen kropp och inte störa hästen.
Mina elever har hört detta tusen gånger på slutet... *ler* 
Och att rida Pilgrim får mig verkligen att förstå det djupa allvaret i detta.
Detta är inte något som man "kan ta lite lätt på" och göra när det passar...  
Och jag tror faktiskt att om man inte har ridit en häst som Pilgrim så kommer man aldrig helt förstå.
Den självkontroll jag behöver när jag rider honom blir bara större och större desto mer skolning han får.
Jag önskar verkligen att alla någon gång fick rida en häst som Pilgrim.

Jag har på slutet låtit lite olika människor rida honom och det är otroligt intressant att se hur både häst och ryttare reagerar. 
När du sitter på hans rygg måste du först släppa allt vad prestige heter, sedan måste du vilja vara MED honom och efter det måste du typ göra "inget alls".
Det är helt gudomligt och mycket utvecklande för mig som ryttare att få utbildas tillsammans med en sådan här häst.
Känslan när vi lyckas är enorm.
Han kommer bli min häst för de stora uppvisningarna, han kommer lära människor vad det innebär att verkligen bli buren av en häst och han kommer röra människors inre och beröra deras själ.
Han symboliserar allt vad "ridning" handlar om för mig.

För ett par veckor sedan hade vi ett ridpass där jag verkligen kunde kontrollera mig egen kropp näst intill det perfekta.
Då bjöd han på en terre a terre, så långsam och med så mycket nig att det tog andan ur mig.
Det är verkligen TILLIT!
Vilken gåva!

Det jag egentligen försöker förmedla med detta inlägg är den otroliga vikten av att inte störa hästens balans.
Visst kan vi få hästen att göra massa saker genom att "rida" den med vår kropp.
Att driva med sätet i galoppen för att kunna galoppera varv efter varv, att använda skänklarna upp i en piaff, att hålla hästen och driva samtidigt.
Detta kan för det otränade ögat uppfattas som häftigt och spektakulärt (med hästar som utför massa krumelurer) men för mig är det tyvärr inte vackert.
Men för mig handlar ridning om något annat och det är detta Pilgrim visat mig.
Det handlar inte om att jag som ryttare ska ta över hästens kropp och på så vis få den att göra massa häftiga saker, det handlar om att allt detta kommer från hästen själv.
Det viktiga är inte vad ni kan göra, det viktiga är hur ni känner er tillsammans när ni gör det!
Först då blir ridningen vacker i mina ögon.

Sensommar

Luften är lite klarare och ljuset lite rödare, imorse var det bara 7 grader ute och bilens rutor var täckta med vattendroppar från morgonens dimma.
Sensommaren har kommit och jag älskar verkligen denna årstid, tyvärr brukar den dock kännas väldigt kort och ta slut allt för fort.

Igår var första dagen på jobbet efter semestern, har verkligen haft en fantastisk semester och som alltid önskar man sig ett par veckor till.
Men nu är det vardag igen och snart rullar hjulet på som vanligt.

Semestern i år har varit fylld av vila, nöjen och arbete i en perfekt kombination.
Både jag och Tomas var rätt trötta innan semestern så vi har faktiskt försökt vila ut lite, så skönt.
Det har (som nog ingen kunnat undgå) varit en fruktansvärd värme.
Jag hade planer på att måla både stallet och alla räcken på huset men det har inte gått i det väder som varit.
Målarfärg i direkt solljus i trettiogradig värme är ingen bra idé, det är bäddat för katastrof.

Däremot har jag kunnat stå i skuggan bakom huset och måla plankor till stallet.
Vi ska sätta klart innertaket och renovera lite fula väggar och bygga sadelkammare, så det blir några hundra plankor att måla.
Förhoppningsvis blir slutet på augusti bra vädermässigt så att jag hinner måla räckena på huset innan hösten. 
Ser också fram emot massa underbara ridturer i sval luft, i solsken och utan insekter.
Än så länge har jag massa bete kvar och riktigt bra återväxt på den del vi slog, så jag hoppas att hästarna kan gå på bete ända till november i år också.
Ikväll ska jag och Pilgrim rida lektion för Ewa, längtar!

Han är så snygg i kroppen nu min prins!

Nya väggar i stallet, inte klar än men man ser hur fint det blir!

Min superponny!

Igår kväll red vi på ridbanan jag, Steffi och Janet.
Jag red på Cappe och efter en stund så blev han så sjukt fin!
Det kändes verkligen som om proppen gick ur, att det sista lilla efter alla skador och konvalescenttid försvann.

Vi red lite timglas med öppnor som uppvärmning, sedan lite samling i skritt, upp till tramp och nosade lite på levaden.
Ville hitta ett läge där han fann mer balans och kunde stå kvar längre, vi testade bara tre gånger och sista gången blev riktigt bra.
Det är sådan otrolig skillnad när man kommer rätt ur trampet och hästen niger bak och man upplever inte att framdelen höjs, mot när man kommer lite tokigt och hästen tar i med frambenen och trycker sig upp med hjälp av dem.

Efter det tog vi lite galopp och den blev verkligen super fin.
Stor och rund!
Han har varit lite kort i galoppen och gärna gått in i skolgalopp men nu flöt den på som vanligt.
Efter galoppen kom en riktigt fin trav och han släppte ned mig så fint på sin rygg.
Så himla härligt att börja känna att hans toppform sakta men säkert kommer tillbaka.
Min fina superponny.

Så nu är jag i ett sådant där dilemma igen, vilka hästar ska jag rida på kursen för Ewa i september!?
Ett angenämt problem.

För er som missat så kommer Ewa Schaeder hit den 8-9 september och håller kurs.
Har du möjlighet så måste du komma!
Kommer bli en fantastisk kurs!
Lovar givande ridpass och teori.

Ni hittar mer info och anmälan HÄR!

Nya vänner

I sommar har jag bestämt att varken Lilja eller Cappe ska få så väldigt mycket bete.
Båda blir lätt runda och Lilja blev så fet förra sommaren att det var hemskt.
Så de går på bete några timmar om dagen och resten av dygnet fodras de med hö.

Det betyder också att de nu går tillsammans i samma hage, något som verkligen gått jätte bra.
Varken Lilja eller Cappe är komplicerade hästar, ingen av dem är elak eller "dum".
Dock vill båda gärna bestämma och de är lika tjurskalliga båda två så Lilja har haft det lite tufft med att "uppfostra" Cappe som tycker det är jätte roligt att testa gränserna.
Men de har verkligen funnit varandra och de funkar så fint ihop.
Det är alltid härligt att se när två hästar kan vara trygga i varandras sällskap.
De turas om att vakta medan den andra sover och står svans i nos och viftar bort flugor på varandra.
Jag blir så himla glad varje gång jag ser dem. 

Renovering 2.0

Nu händer det grejer i stallet.
Det är ju så när man har en stor gård att man får prioritera vart man lägger sin tid och därför har vi inte gjort så mycket i stallet på ett tag men nu är vi igång igen.
Tanken är att bygga en varmbonad sadelkammare som håller 15-18 grader på vintern.
Men det första vi gör är att byta ut de fula väggarna som idag har plywood på sig och ersätta dem med liggande grå träpanel. 

Vi har köpt hem allt virke och jag har spenderat otalig timmar att måla dem i skuggan bakom huset.
Ni alla vet ju att sommaren varit och är grymt varm så att hitta tillfällen att måla har inte varit lätt men nu är alla plankor till väggarna klara och jag har gett mig in på högen med plankor till innertaket.
En liten nätt hög på 100 plank.

Sedan är tanken att vi ska sätta upp två nya väggar i stallet och vips så har jag min efterlängtade sadelkammare.
Där inne ska sadlar, träns, ridstövlar och hjälmar bo.
Kommer bli så himla fint! 

Väggarna i sadelkammaren kommer också bli liggande grå träpanel utom en vägg som kommer få tapeten som är på bilden ovan.
En av mina vänner har den i sin dotters rum och när jag såg den i verkligheten klickade jag hem den från nätet redan dagen efter.
Den är så fina att jag dör!

I taket i sadelkammaren kommer det bli en kristallkrona, vet att jag visat den och tapeten innan men jag bara måste visa dem igen!
Lampan är gjord för att vara i ett badrum, och det gör det att den har samma klassning gällande fukt och damm som krävs i ett stall, så det blir helt perfekt.
Plus att man kan har en 100W lampa i den om man behöver ljuset (då sadelkammaren inte kommer ha något fönster.

Temat i stallet är som ni nog sett rosa och grått så nu har jag även köpt nya sadelhängare, i rosa.
Ville byta ut dem jag redan hade, då modellen jag har inte är så bra för sadlarna, så nu blir det en enkel modellen med bara en pinne som är mycket bättre för sadeln. 

Sedan när jag i veckan var på Clas Ohlson hade de fått in perfekta lådor till min sadelkammare, så jag köpte 3st.
Tanken är att man i dessa ska kunna ha vantar och mössor.
Älskar den lilla tofsen i grått framtill. 

Och idag köpte jag ett nytt medicinskåp på Lidl.
Skåpet jag har idag är grönt och gammalt. Det har funkat superbra men nu när allt blir nytt och fint så kunde jag inte motstå detta när jag såg det.
Det har dessutom säkerhetsglas i dörren så ingen häst kan göra sig illa på ev glassplitter. 

Herregud, detta blev ett helt inlägg med bara shopping *skrattar*
Men jag handlar väldigt sällan prylar men när jag väl gör det så går jag all in.
Har drömt om att byta ut de fula väggarna i stallet så länge och få en varm sadelkammare och nu när det äntligen händer så är jag så exalterad. 

Nä nu ska jag ut och sätta lite mer träpanel.
Ha en skön onsdag, för det ska jag ha!