Att bygga en ridbana

Förra året, när vi började markberedningen av platsen för ridbanan

När folk frågar oss vad vi gjort i sommar blir svaret: Byggt ridbana.
Det har verkligen tagit hela sommaren men det har inte gjort något, har jag väntat så här länge så kunde jag lika gärna vänta lite till.
Det har varit både intensivt, lärorikt, jobbigt, stressigt och sjukt roligt.

Har försökt dokumentera hela bygget så tänkte jag skulle visa er bilder på allt som hänt efter vägen.
Platsen som vi valde för ridbanan är en gammal sandlägda där tydligen barn spelat fotboll en gång i tiden.
Nu var all sand borta och lägdan rätt igenvuxen.

Vi började redan förra året att markbereda och flytta massor.
Det är helt otroligt att en så till synens jämn yta kan skilja så mycket i höjd.
Vi bestämde oss för att göra banan 30x50m, detta för att i framtiden kunna ställa ett 20x40m ridhus på denna yta.
Och från ena sidan till den andra diffade det nästan 2.5m i höjd.
Så vi blev tvungna att gräva fram en en hel massa massor för att få till en jämn yta.

Massorna tog vi från ena kortsidan på banan och silade igenom ett slags såll så att vi fick fram fina fyllnadsmassor.
Det var jätte häftigt att se hur planen började ta form.
Men när den började se klar ut var det svårt att förstå hur mycket jobb det var kvar.

När planen började ta form började vi också att bygga den nya vägen in.
Förra året när vi markberedde gjorde vi en väg in som anslöt till den väg som går upp på berget bakom vår gård.
Nu i år blev det en väg till som går direkt ner till stallet.
För när vintern kommer och det blir mörkt och kallt, då vill jag ha det lätt och lätt för mig är det samma som effektivt och då vill jag ha kort väg till ridbanan.
Så därför gjorde vi en väg till, samt att det logistikmässigt blir väldigt bra när man har kurser här mm. 

När vägen var klar var det dags att börja fundera på belysning.
Vi bestämde att ha två lyktstolpar på vägen upp till banan och 6 lyktstolpar uppe på själva banan.
Lamporna ska kunna släckas och tändas från både stallet och banan.

Vi började mäta ut var lyktstolparna skulle sitta.
Att mäta saker och få det jämnt på en sådan här stor plan är inte enkelt.
Jäklar vad vi sprungit runt med måttbandet och mätt och mätt och mätt.

När allt var mätt grävdes ett djup dike för elkabeln, närmre bestämt 300m kabel, hela vägen från stallet och upp och runt på ridbanan. 

Lyktstolparna på ridbanan grävdes ned och vi la ned markrör för elkabeln.

Sedan var det dags för själva kabeln och jäklar va tungt det var.
Som tur var kom Emma och Nils till stallet så vi kunde låna Nils.
Att rulla ut 300m kabel och dra hela vägen upp till ridbanan var tungt, vi hade aldrig klarat det på två.
När all kabel var utlagd var det dags att mata in kabeln i kabelrören och sedan använda flaggstångslina för att dra den igenom och det tog tid.
Vi ville skynda oss att bli klara så dikena kunde grävas igen dagen efter så jag tror vi höll på till 01.30 på natten med den jäkla elkabeln.

Fundament till lyktstolparna på vägen upp till banan.

När elkabeln var i marken och dikena igengrävda och de sista massorna utskyfflade var det dags att lägga ut markduken.
Sedan började jobbet med att frakta upp allt stenmjöl som vi tagit hem.
Stenmjölet kördes sedan ut jämnt med väghyvel och efter det rullade vi över det med en vält för att få ihop det. 

Att få se sin ridbana växa fram och bli allt man drömt om är en obeskrivbar känsla.
Jag har längtat så länge och sparat och sparat och nu är den på plats och den blev helt perfekt.  

Fredagskväll innan kursen..!

Men det har tagit lång tid, vi började efter midsommar och jag tänkte att det här är ju hur lugnt som helst, kursen med Ewa är ju inte förrän i mitten av september.
Men jag tror att allt som kan strula har strulat och dagen innan kursen körde vi upp det sista stenmjölet, körde välten och byggde staket.
PUH, men vi hann! 

Kursen kom och ridbanan gjorde sitt jobb även om det regnade de 3 sista veckorna innan och allt stenmjöl vi körde upp sista kvällen var dyngsurt.
Nu har den satt sig ordentligt och är helt ljuvlig.
I veckan har det regnat helt sjukt mycket och banan har hållit sig både torr och hård, wow!
Jag har verkligen fått världens bästa underlag, vilken dröm.

När vi grävde ridbanan dök det upp en friskvattenskälla i ena diket.
Jätte häftigt, så nu har vi satt dit ett rör och stenskott diket så får vi se vad det blir.
Vem vet, kanske kommer jag kunna ha friskt vatten på ridbanan och kanske kan man använda det för att dra in i mitt ridhus sedan.

Det som återstår att göra på ridbanan nu är att bygga staket och sätta upp lampor.
Det permanenta staketet kommer upp nästa år, för vi kommer köra väghyveln en gång till på banan för att få perfekt lutning och så kommer vi kanske att behöva korrigera dikena lite nästa år.

Lampor får vi se när de kommer, i år eller nästa.
Vi har fått in offert och ljusberäkningar nu, så det återstår bara att bestämma sig och välja.
Utifrån val så får vi se när det blir av, lampor är rätt dyra och när vi redan gjort detta till ett jätte projekt så har jag ingen lust att snåla in på belysningen.
Vi har ändå mörker största delen av året.
Så vi får se när vi har råd helt enkelt.

Nu hoppas jag på en vinter med inge is eller regn så jag kan träna hela vintern på ridbanan.