Just nu känns livet helt underbart, men det är en jätte märklig känsla för livet har verkligen visat sig var så skört på flera håll i min omgivning under den senaste veckan.
Och mitt hjärta värker för dessa människor i mitt liv <3
Men samtidigt är det också en anledning till att njuta när man kan, ta vara på det man har och försöka att leva livet till fullo.
Att ha en helg med en extra dag ledigt har verkligen känts lyxigt och nu går vi in i sista jobbveckan innan semestern.
Jag har hunnit rida så himla mycket i helgen och alla hästarna är helt gudomliga just nu.
På lördagen red jag och Tomas ut tillsammans.
Det var första riktigt långa turen vi tagit ihop.
Tomas red på Lilja och hon bar honom så tryggt.
Upp på berget red vi och det var fantastiskt mysigt.
Tror Tomas gillade det lika mycket som mig för han surrade en massa med Lilja på vägen ner och lät som en glad ponnyunge på ridläger *fniss*
Jag slutar aldrig att slås över vad dessa underbara hästar gör med oss människor.
Jag red på Cappe och precis som med de andra pojkarna så är han jätte kär i Lilja.
På bilden ovan ser Cappe större ut än Lilja men det beror nog på att vägen lutar.
Men så värst stor är hon inte Blomman.
Senare på kvällen red jag Prickig runt på gården och tränade fattningar.
Han var helt fantastisk.
Kunde riktigt jobba honom i galoppen, wow!
När vi ridit klart stod Cappe vid grinden och gnäggade.
Bara att rida honom igen då.
Blev bara lite skritt runt på gården men han blev glad och fick sin havre efteråt (vilket kanske var den viktigaste anledningen *fniss*).
När jag släppte tillbaka Cappe i hagen så stod Lilja och tittade på mig.
Haha, jaja det är ju underbart att rida så det vara bara att hämta henne också för ett till pass.
Även med Lilja blev det fokus på fattningar och nu tar hon galoppen på bara tanken.
Hennes fattningar är så kraftfulla att jag åker bakåt av kraften, inte lätta att hålla sig kvar mitt över då inte.
I och för sig satt jag barbacka men jäklar vilken kraft den damen har.
Att sedan hålla en långsam bärig galopp det orkar hon inte riktigt än, så vi varierade fattningar med lite busgalopper.
Och jäklar vad hon älskar att få bränna på.
Kan se mig själv på hennes rygg med en pilbåge och utan sadel och träns.
Precis samma bild som jag alltid fick på Nokke när vi brände på i full galopp.
Så många gånger efter vägarna i Kovland jag släppt tyglarna, låtit Nokke galoppera det snabbaste han kunde medan jag låtsades att jag höll i en pilbåge som jag spände och avfyrade.
När Maja var här och behandlade hästarna kom hon in på Indianer och visst finns det många sådana minnen och bilder i min kropp och Lilja väcker dessa till liv igen.
När vi var klara med vårt ridpass var klockan efter 23 på kvällen och Lilja fick hårdbröd på bron av Husse.
Sedan blev det soffan och lite film efter en fantastisk lördag.
Söndagen blev en slö dag.
Nästan hela dagen regnade det och vi latade oss ett tag jag och Tomas.
Men på eftermiddagen ryckte vi upp oss och gjorde en jätte lång "Att-göra" lista som vi hann bocka av 6 punkter på.
Tänk att det är en sådan tillfredsställelse att stryka punkter på en lista. *ler*
På kvällen kom Janet och vi red ut 1.5h på Prickig och Donne.
Vi red bort efter gamla 86:an som nu mera är en härlig sandväg där de mest kör travhästar.
Jätte härlig tur.
På vägen hem fick vi påhälsning av en hel flock kalvar.
De kom nyfiket springandes mot staketet vid vägen och både Prickig och Donne tyckte de var lite läskiga.
Tänk att alltid små djur är läbbigare än stora när man är häst, kan det bero på att rovdjuren inte är så stora?
Jag och Janet tyckte kalvarna var super söta men våra pojkar höll inte med. *fniss*
Och eftersom Janet har en spricka i sitt ben valde vi att sitta av.
Så fort jag hoppade av blev Prickig stencool "nu grejar vi detta matte" sa han och gick sedan lugnt förbi.
Känns skönt att han kan bli så trygg med mig bredvid.
Vi har ju inte allt för många ridtimmar där vi mött läskiga saker så det är inte alls konstigt att han blev osäker men skönt att det försvann när jag gick bredvid.
Annars är han otroligt ridbar just nu.
Det har hänt så himla mycket med hans utveckling.
Nu längtar jag så sjukt mycket efter min ridbana att jag nästan spricker.
Men grävmaskinen är på verkstaden så jag får snällt vänta...
Ikväll ska hästarna och matte få vila om nu inte de har andra planer *ler*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar