I torsdags red jag och Nokke vårt första pass på banan efter kursen för Birgitta.
Och Nokke har ALDRIG varit så FIN!!!!!
Helt sjukt, vet inte ens vad jag ska skriva för att förklara det!
Det var som om vi var en enda varelse i fullt samförstånd, det var som om vi båda tänkte och ville precis samma sak.
Han dansade fram i skolskritt i båda varven, båda sidorna kändes precis lika. Har fortfarande inte fattat det. Imorgon ska vi nog ta ett pass på banan igen. Ska försöka att inte ha några förväntningar och se vad vi kan åstadkomma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar