Regn, rusk och russin

Nu är det november och november visar sig verkligen från sin sämsta sida.
Regn, grått, is och allmänt blä.
Huset är nästan klart, tror vi är inne på sista veckan nu, så skönt!
Jag har varit och jobbat nästan en hel vecka i Stockholm och sedan blev jag super förkyld med hostan från helvetet.
Så jag har inte ridit på nästan två veckor...

Men i onsdags kväll var det minusgrader och ridbanan var jätte fin så jag och Pilgrim tog en sväng mitt i natten.
Det är något speciellt med att rida mitt i natten, det finns som mer tid då, svårt att förklara men som Ewa sa det "det är färre som gör saker den tiden och då finns det mer tid ledig". Finns något i det...

Pilgrim var magisk.
Den hästen, jag fattar inte, han är inte från denna värld.
Han fick vila en vecka, sedan red jag två pass och sedan fick han vila en vecka till och när jag red i onsdags så var han så magisk att det inte ens går att förklara.

Vi har lekt med passagen en del på slutet med fokus på att växla passage/trav.
Igår bjöd Pilgrim på något helt nytt, att ur skritten gå upp direkt till passage.
Wow va häftigt!

För mig är det precis så här jag vill att träningen ska fungera, att hästen erbjuder saker när den är redo för det.
Jag har tänkt på det nu när jag följt den Kraftskapande vägen med Ewa som mentor ett bra tag, allt faller på plats av sig själv.
Jag behöver inte tänka utbildningssteg, utbildningstrappa eller liknande.
Jag behöver bara känna tillförlit för vägen och allt faller på plats av sig själv.


Videon ovan tycker jag är otroligt viktig.
Oavsett vilken väg du väljer att ta med din häst så är det viktigt att först lära sig gå en hel väg.
Så många som hela tiden "plockar russinen ur kakan" utan att först kunna baka själva kakan.
Jag ser detta hela tiden och jag har absolut inget emot att man är öppen för olika läror och tillvägagångssätt. Det är jag också, vi kan alla lära av alla.
Men när man tar lite här och lite där och tror att man kan bygga ihop något eget utan egentlig kunskap, då tror jag att man gör sig själv en stor björntjänst. 

Det är nog väldigt få människor idag som bakat en hel kaka och får vi möjlighet att lära av en sådan människa är vi otroligt lyckligt lottade.

Så idag i denna dystra, regniga november så lyser jag upp min tillvaro med tacksamhet för att jag mött Ewa och för allt hon delar med sig av.