Igår var det årets längsta natt, äntligen vänder det.
Ändå har jag inte upplevt mörkret som så mörkt än och det beror på att vi faktiskt har snö denna vinter och många stjärnklara nätter med månsken.
Men det ska ändå blir skönt att veta att ljuset är på väg tillbaka även om det kommer ta tid innan vi har ljusa kvällar igen.
Igår kväll red jag och Janet ut efter vägen, en helt otroligt härlig tur på underbara hästar.
Pilgrim var som en dröm.
Det är något speciellt att rida i skenet från pannlampor.
Jag och Pilgrim har inte ridit ut efter bilvägen sedan det blev vinter men han var lika stencool som vanligt.
Det är helt otroligt vad den pojken vuxit mentalt sedan i våras.
Han kändes så stark i kroppen och glad till sinnet.
Han låg och pumpade på i kort, kort trav och jag kunde riktigt känna hur han använde sina muskler.
Jag får nypa mig i armen ibland när jag inser vilken otroligt fin ridhäst han blivit.
Ibland är han för bra för att vara sann.
Jag är så himla lycklig över att få göra denna resa med honom och ha möjligheten att gör allt rätt.
Det finns inget bagage att lämna eller arbeta sig igenom utan bara en vit duk där vi målar vår gemensamma tavla och det är underbart.
Kommer ihåg att det skrämde mig lite i början, just tanken av att jag kunde "förstöra" för jag var bara van att "laga" och det visste jag att jag var bra på.
Men så känner jag inte längre.
Det är nu inplanerat att Birgitta Järnåker kommer till Sundsvall den 5-6 maj och förhoppningsvis kommer även Ewa Schaeder nästa år.
Längtar så efter att vara med på kurs nu att jag nästan spricker men man får planera och drömma så blir vintern kortare.
Med detta underbara underlag kommer vintern gå fort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar