Mittemellan vinter och vår

Dagar och veckor springer förbi och det är knappt man hinner med sig.
Lämnade bilen på verkstaden imorse och skämdes för att jag inte hunnit tvätta den innan...
Det är precis som när hovslagaren kommer, då är fötterna på mina hästar rengjorda.

Dagarna blir ljusare och ljusare och jag har ett par dagar tänk "jag borde haft solglasögonen med mig idag".
Så härligt nu när dagarna blir längre.
Dock blev det rejält varmt här med +7 grader och det blev riktigt isigt.
Sedan minusgrader på det och kall snö.
Riktigt förrädiskt.
Hästarna har haft boots i hagen och nu har de faktiskt trampat fast snön och hagen har blivit bra men gårdsplan är hemsk.
Bilvägen har äntligen också blivit bra igen så nu har jag kunnat börja gå med Cappe efter några dagars vila pga all is. 

Cappe mår så mycket bättre, han rör sig riktigt fint både i skritt och trav.
Gallorna är snart borta och han är inte öm längre.
Man kan inte alls se någon hälta vilket är jätte skönt.
Galoppen ser också bra ut, den fick jag se i söndags...

Denna syn mötte mig nämligen vid lunch i lördags.
Ser inte han till vänster rätt skyldig ut, kanske lite stolt till och med, som en hjälte.
Bara en cape som saknas. 

För Prickig hade nämligen vält ett av stöden till Cappes hage och släppt ut honom.
Så nöjd var han över det och lika så Cappe.
Suck, byggde upp hagen igen och släppte tillbaka Cappe, allt frid och fröjd.

Vid lunch på söndagen möttes jag av en Cappe och Prickig i galopp.
Gaaahhhhhh!
Denna gång hade de förstört hela hagen, fullständigt.
Byggde upp den igen och gjorde den större samt kopplade på strömmen rejält. 

Cappe tycker det är så sjukt tråkigt i sin lilla hage och jag förstår honom.
Men han måste gå där för att bli frisk och jag gör den större och större och nu har han lite träd att gnaga på också.
Samt att nu när vi kan ta promenader igen så märker jag att han blir gladare av det också. 
Det går mycket morötter just nu men allt för att han ska hålla sig vid gott mod.

Önskeinlägg: Cappes mage

Dagen jag hämtade Cappe

Fick en kommentar här på bloggen med en fråga att berätta lite mer om hur jag fått Cappes mage bra och det är faktiskt så många fler som undrat precis samma sak.
Så här kommer en liten redogörelse för allt jag gjort, det som funkat och det som inte funkat.

När jag hämtade Cappe på ridskolan var halva hans kropp täckt med kiss och bajs.
Han var alltid lös i magen och kissade otroligt mycket.
Att då behöva stå i spilta och måsta ligga ned i allt det kan inte ha varit så roligt. 
Han åt sitt hö genom att blöta det i vattenkoppen vilken alltid var otroligt äcklig.
Jag gjorde ren den varje tisdag jag var på ridskolan, även om jag red någon annan häst, däremellan vet jag ej om någon annan gjorde det.

Med tanke på hans liv och hur han mådde så kan jag så här i efterhand tänka mig att han hade/har någon form av magsår. Dock kan jag inget om magsår på häst så det är bara min magkänsla som säger det.

 

När jag tittar på bilder så här i efterhand på Cappe så ser han faktiskt undernärd ut. Alltså inte mager men som om han har näringsbrist och det är ju inte konstigt om man alltid är lös i magen.

Från den dagen han flyttade hem till mig fick han följande (förutom hö):
250g uppblött lucernpellets (utan olja och melass)
1 dl vetekli
1/2 dl Biopromin
1/2 dl krossad havre (frukost)

Han blev lite bättre i magen bara av att flytta från ridskolan men långt ifrån bra.
I stallet jag hade honom inhyrd i hade jag väldigt lite påverkan om hur och när han skulle få mat och tyvärr köpte stallägaren in hösilage som de fick i hagen istället för torrhö och det klarade inte hans mage av.

Jag fick dagligen svampa av hans bakben från bajs och tvätta svansen en gång per vecka.

Den dagen han äntligen kunde flytta hem till mig kunde jag verkligen ta tagit i det här med hans mage.
Det var så himla skönt att äntligen få göra allt på mitt eget vis och vara den som fattade alla beslut. 

Köpte fint löspressat, skulltorkat hö.
Bara det gjorde en STOR skillnad.
Men han blev inte riktigt bra ändå i magen utan det gick lite upp och ner.
Men nu kunde vi ha flera bra dagar och bara vara lös ibland.
Men när han var lös i magen var han väldigt lös. 

Det var nu jag började experimentera.

Först körde jag 2 kurer AMEs Formula 11, ingen skillnad.
Rådfrågade veterinär som tipsade om Diarsanyl. Med detta medel blev han riktigt bra i ca 2 veckor men sedan kom det tillbaka.

Testade då en kur med Pau D´Arco, vilket inte gav något synligt resultat.

Efter att ha testat detta började jag ge Cappe fler saker i hans kvällsmat.
Han fick torkad brännässla, gurkmeja, MSM och L-lysin.
Detta var inte saker endast för magen utan han fick en del av det för andra anledningar också. 
Och nu började jag se resultat, vet inte vad som påverkade mest men det blev lite skillnad.
Magkänslan säger att brännässlan gav stor effekt.
Har också hör att man förr slog brännässlor med lie, torkade och gav till korna medan man mjölkade dem för deras magars skull. 

Hans mage var rätt stabil nu men fortfarande inte helt hundra.
Han kunde ha lite bajs mellan skinkorna vissa dagar och ibland var det lite lösare bollar han bajsade.
Då testade jag kokosolja och nu hände det grejor, det var som sista pusselbiten föll på plats.

Kokosolja innehåller nämligen kaprylsyra vilken är effektiv mot candida svamp vilket hästar ofta kan ha för mycket av i sina tarm och magar.

Nu på slutet har Cappe även börjat få EM-A Probihorse varje dag i maten, ett riktigt supermedel.
Så nu känns hans mage riktigt stabil och frisk.
Känns så himla skönt att vi till slut fick ordning på detta.

Cappe ser idag väldigt frisk ut, han är verkligen vacker att titta på.
För den som är nyfiken kommer här hans foderstat som den ser ut idag.

250g Lucernpellets (uppblött)
1/2 dl Biopromin
1/2 dl EM_A Probihose
1 msk torkad Brännässla (plockar egen men finns bra att köpa)
1 msk MSM
1 msk L-lysin
1/2 msk Gurkmeja
1 msk Koksolja
1-2 dl Vetekli
1 dl hel Havre

Jag kommer nog inte ändra på denna foderstat så länge hans mage håller sig fin.
Känns som vi hittat något som verkligen fungerar.

Prickig äter precis samma sak som Cappe, förutom att han inte får någon havre.
Prickig har nog en lätt allergi mot havre då den ändrar hans personlighet till Vilde Bill *skrattar*

Däremot har en tanke väckts hos mig på slutet att Prickig ofta stönar lite när han bajsar.
En vän berättade detta om hennes häst och jag funderar på om kanske Prickig är lite hård i magen.
Det är ju bara att vinkla det till sig själv, att gå på toa och vara hård i magen eller att gå på toa ochintev ara hård i magen.
När låter man, när låter man inte ;-) 
Måste fundera lite mer på det här, vet att han dricker rätt lite inne på kvällen, bara någon liter.
Tror att nyckeln ligger där för ute dricker han massor.
Tåls att fundera lite på.

Underbar dag

Igår var det Alla hjärtans dag och jag hade inte kunnat få en bättre dag.
Först var jag på lunch med mitt fina kex Sara. Vi åt Bibimbap, pratade och tog en runda på stan och kollade på lite inredning med vårinspiration.

Efter jobbet skyndade jag mig hem för att göra klart stallet innan jag hade lektion med Ewa via Skype.
Jag hade filma Prickig bakifrån i rörelserna rakt fram, böjd rakt fram och öppna.
Så himla nyttigt att titta på filmen tillsammans med Ewa och hör vad hon ser och hur hon tänker.
Passa på att ställa en massa frågor och diskutera tillsammans om det vi ser.

Jag skulle kunna sitta i timmar i telefon med henne så nu har vi bokat in en stående tid varje tisdag.

Efter min lektion via Skype byggde jag ut Cappes hage.
Så nu är den dubbelt så stor igen.
Pratade med veterinären i söndags och han sa att vi skulle göra hagen större igen och att jag skulle börja göra promenaderna längre.
Men eftersom vi haft 7 plus grader så har jag inte velat bygga ut hagen förrän jag såg hur det blev med ev. is.
Sandade upp hela nya delen av hagen med en hel skottkärra sand så det blev riktigt bra.

Cappe är riktigt fin i sitt ben nu, de två sista dagarna har jag inte sett en endaste gång att han på något sätt har ont.
Så skönt!!!
Men vi ska ta det lugnt och inte jäkta, vi har ju alla tid i världen.

När jag väl var klart i stallet och med hagbygget var klockan efter elva.
Jag kröp då ned i soffan och väntade på att Tomas skulle komma hem från sin hockey.
När han kom hem hade han jättemycket av min favortichoklad med sig!
Lycka!

Klämde i mig 5 bitar innan jag stupade i säng.
Så himla fantastisk dag. 

Vart tog helgen vägen?

Alltså vart tog den här helgen vägen?
Känns som om den sprang förbi.

Lördagen blev det lite sovmorgon efter jag släppt ut hästarna, sedan upp och bygga ut Cappes hage.
Han har nu en hage som är dubbelt så stor och lite bredare så han kan gå lite och vända lättare.
Han blir hela tiden lite bättre i benet och det är skönt att det går åt rätt håll.
Våra promenader är uppe i 30min nu.

Efter hagbygget blev det lunch och sedan åkte vi iväg på kalas för vår gudson.
God LCHF-tårta och chokladbollar!

Sedan hem och stanna och storhandla och köpa blomjord på vägen.
Fixa klart i stallet medan Tomas åkte och köpte sallad till lördagsmiddag.
Kvällen avslutades med Cappes promenad och sedan en ridtur på Prickig efter vägen.

Ojoj så fin han var Prickig.
Husse gick med som sällskap och Prickig bjöd på fin samlad trav och en riktig pil-trav (Nokkebegrepp) på slutet. 

Sedan var lördagen slut och det blev söndag.
Denna dag inleddes med 4h lektioner i regn, burrrrrr.
Sedan hem och sätta igång med storkok och en tupplur i soffan.

På kvällen kom Katarina och det blev pyssel med blöta hästar i stallet som blev så glada att få komma in.
En massa kramsnö gav styltor och jag fick hoppa över promenaden med Cappe då den kändes för riskabel.
Han få ju inte riskera att vricka benet.

Istället fixade jag Prickig hovar och filade dem så jag blev sjöblöt i svett.
Sedan somnade jag gott kan jag säga.

Denna bild dök upp bland mina minnen på Facebook.
Tror det stod att det var 3 år sedan.
Längtar tills vi kan träna skolgalopp igen Cappe och jag.

Ser också att han då hade problem med sin mage.
Kommer ihåg hur lös han alltid var i magen när jag köpte honom.
Tänk vad snabbt man glömmer hur jag fick tvätta rumpa och bakben på kvällarna och att svansen alltid var brun.
Och tänk vad otroligt bra han blivit nu!
Så himla skönt att vi fick ordning på det.

En vanlig torsdag kväll

Igår kväll red jag Prickig igen med samma övningar som i förrgår.
Vi hittade ytterligare lite bättre formgivning och några riktigt fina korta steg.
Försöker hålla passen rätt korta med bara några får övningar.
Min lilla prick var ganska pigg igår så det blev lite hopp och studs också.
Men låter man han bara vara och släppa ut lite energi så kan han snart fokusera igen.
Han gör inga stora grejer mest typ stora galoppfattningar på stället, det jag kallar hopp. 
Och man måste ju komma ihåg att han inte har någon Cappe att busa med i hagen just nu och då bygger han upp lite mer energi. 
Sedan funkar han ju även så att ju mer jag rider och tränar honom ju piggare blir han.
Kanske är generna från hans mor som spelar in där (kallblodstravare).

Cappe blir bara bättre och bättre.
20min promenad igår och han såg riktigt fin ut, dessutom vänder han så mycket bättre i hagen och boxen nu och han börjar även få lite humör. Det bästa kvittot på att han mår bättre.
Han försöker hoppa och studsa lite samt bita matte i jackärmen.
Jag blir alltid förundrad över vilken koll han har och vad medveten han är om saker och ting.
Han biter mig i jackan eller i grimskaftet bredvid min hand, aldrig att han biter mig.
Han har stenkoll och han tycker det är så skoj.
Jag brukar skämtsamt "skälla" lite på honom och då gnistrar det av lycka i hans ögon.
Det är bara bus och lek och med denna ponny är det en ära att få bli inbjuden att vara med.
Han vet att jag är människa och han häst och att det ger andra regler i leken (matte mer ömtålig).
Så aldrig att han blir närgången, knuffas eller buffar. 

Imorgon får han lite större hage, tror han kommer gilla det.
Och det är väldigt många av er som frågat om mina staketstolp i bilfälgar, ska försöka komma ihåg att ta lite bilder imorgon när vi bygger ut hagen så kan jag visa er hur vi gjort dem.

Ha en skön fredag!

Is i magen

Igår kväll red jag Prickig.
Alltså han är så otroligt fin den hästen.
I maj ska vi på träning för Birgitta Järnåker igen, det blir ett sätt för oss att se vår utveckling.
Förra gången vi var där hade jag ju haft Prickig mindre än ett år och aldrig gjort en galoppfattning.

Om någon skulle titta på vad vi kan göra idag (rörelser mm.) så vet jag inte om vi kommit längre men det är inte det som är grejen, det är Prickigs förståelse för vad vi gör tillsammans och hans fokus som är det viktiga.
Dessutom har jag ju inte de bästa träningsförutsättningarna.
Att vara utan en ridbana skapar vissa bekymmer eller som jag väljer att se på det; skapar ett kreativt tänkande.

Med Cappe funkar gårdsplanen på 7x10m (bra ridbar yta) hyfsat.
Han är så skolad att han klarar det lilla utrymmet.
Tänk er nu att rida en unghäst på samma yta (eller en häst inte skolad till ridhäst än) det är mindre lätt.
Galoppera är bara att fetglömma, dock är vi snart expert på fattningar och skolgaloppanslag *fniss*

Dessutom har Prickig ett fantastiskt påskjut och jag vill för allt i världen inte behöva bromsa bort detta för att banan är för liten.
Så vi anpassar träningen efter ytan och drömmer om sommaren när ridbanan äntligen blir färdig!

Igår red vi timglaset på denna yta, en perfekt övning för att hitta formgivning, påskjut och att hästen lär sig övningen och tar egna initiativ.
På vintern är ytan lite för liten för trav med Prickig i denna övning men i skritt blir det perfekt.
Alltså denna guldklimp knatar på så himla fint, vilket driv han har.
Aldrig minskar han farten, bjuder framåt hela tiden och är så himla glad.

Vi lyckades hitta lite formgivning igår.
Vill att övningen ska lösa det åt oss och det blev riktigt bra.
Det gäller verkligen att ha is i magen och inte gå in och ta över men vi gjorde det riktigt bra båda två.
Det var rätt klurigt på vänster men han löste det riktigt bra till slut.

Sedan red vi längs fyrkanten och red lite korta steg i skritt.
Jäklar va fin han blev, vilket gung!
Han har sådana kvalitéer denna häst att jag ibland blir rädd att förstöra dem.
Men än så länge har det ju gått bra.

Helt plötsligt gick han in i en riktig samlad skritt, det underbara med Prickig är att man verkligen känner det som om han sluter bakknäna. Sjukt häftigt.
När jag sedan slappnade av i kroppen i denna skritt föll han över i en magisk samlad trav.
Så jäkla fin att jag vara tvingen att hoppa av och belöna honom med en jätte kram och sedan var ridpasset över.

Ska försöka lägga in lite mer korta steg, nu när vi kommit igång igen, märker att han behöver det för att hitta allt det andra.
Ikväll blir det ett ridpass igen på min fina Prick!

Långsamt framåt

Det smartaste vi gjort!
Sätta fast staketstolp i lastbilsdäck (tänk större skåpbil).
Så lätt att bygga hagar på vintern när marken är frusen.

På lördagen fick Cappe äntligen komma ut i sjukhage.
Då hade all hästarna stått inne sedan måndag kväll.
Alltså vilka stjärnor de varit, så lugna, harmoniska och glada.

Cappe är mycket bättre i benet.
Det syns fortfarande att det gör lite ont när han vänder runt i boxen eller sjukhagen men det blir mindre och mindre.
Imorse såg det riktigt bra ut. Känns så skönt att se att det blir bättre.

Pratade med veterinären igår.
Vi bestämde att vi ska ge detta TID.
Tid är det viktigaste vi har i detta läge.
Vi kom fram till att operation eller cortison injektioner inte är ett alternativ för oss.

Jag masserar in kotan och senskidor varje dag med Compagel (typ som Voltaren för häst), han har hårt lindat stödbandage på sig och vi går en promenad varje dag som ökas med 5min/dag tills vi är uppe på 30min.
Hagen ska vi successivt göra större, så på lördag bygger vi ut den till dubbla storleken.

Cappe kommer nog älska att få större hage.
Han börjar bli rätt pigg nu...
Igår ville han både trava och hoppa på promenaden men det fick han inte.
Så då gick han och bet i grimskaftet istället, det blev en bra kompromiss, på något sätt måste han ju få ut sina frustrationer.
Känns skönt i alla fall att han är så himla lugn i hagen.
Hoppas han fortsätter hålla sig lugn även när jag gör den lite större.

Nu hoppas vi att tiden kommer göra honom helt frisk!
Visst kommer jag bli ledsen om jag aldrig mer kan rida honom men det viktigaste är faktiskt att han får ett smärtfritt liv som han är nöjd med.
Men vi håller tummarna att han blir helt återställd igen.
Min fina ponny!