Vinklar och rätt form

I helgen hade jag träning för en av mina elever på en av ridskolorna i stan.
Det var söndag eftermiddag och väldigt många ekipage i ridhuset.

Och som vanligt när jag ser de flesta andra rida så mår jag väldigt dåligt. Det man ser är mest sänkta ryggar med tredje kotan som högsta punkt.
Hästar som ser väldigt spända ut, ryttare som skäller och bankar på hästen när den gör "fel" och på detta gärna en hel del bensprattel från hästen.

Jag får andnöd om jag tittar på dessa ekipage för länge och blir helt enkelt tvungen att stänga av och titta bort för att inte gå sönder.

Jag tycker det är väldigt viktigt med rätt form på hästen, något som jag försöker lära min elever, och att formen kommer från vinklarna bak.
Men vad är det jag vill ha sagt egentligen...
Vad blir skillnaden?

Tänkte ta två exempel så ni förstår vad jag menar.

Nedan har ni 2 bilder på piaff, tänkte vi skulle ha dessa som utgångspunkt och bryta ned dem i beståndsdelar.

När jag pratar vinklar menar jag förhållandet mellan höft-bäcken-lårben-knä-skankben-has-skenben.
Dessa delar på hästen bildar olika vinklar sinsemellan beroende på hur hästen rör sig.
När en häst står rakt upp och ner har den vissa vinklar mellan dessa delar och när vi sedan samlar den så är vårt mål att minska dessa vinklar. Alla hästar ser olika ut och alla hästar har olika förutsättningar för att göra detta men alla kan göra det bästa de kan utifrån sina egna förutsättningar.

När hästen börja komma till samling och vinklarna minskar så vill vi att den minskar alla vinklar lika mycket. På så vis slipper vi riskera att överbelasta hästen.
Att vinklarna minskar bak medför en massa positiva saker. Bukmusklerna lyfter upp ryggen och därefter även bogen. När detta sker följer halskotpelaren med och lyfts upp så att hästen får ett högt buret huvud och en välvd nacke.
Det är kotorna i nacken som skapar den välvda formen.

Om vi tittar på den första piaffen, som jag tycker är en väldigt bra piaff, så ser vi hur vinklarna bak lyfter upp hästens framdel. Hästen blir då det vi kallar för "lätt i bogen". Halskotpelaren lyfts upp mellan bogbladen och bildar en välvd båge vilket ger halsen dessa form. Hästen hamnar helt naturligt i lod (en linje från öga till mungipa) eftersom bogen är lyft.
Notera även den lyfta ryggen och hur den lyfter upp ryttaren.

Så om vi struntar i vinklarna bak och utför en piaff ändå, vad händer då med hästen?

Om ni tittar på nästa bild så representerar den den typ av piaff vi är vana att se.
Det ni kan se på denna bild är en häst som lutar sig framåt, trycker upp bogen genom att sänka främre delen av ryggen. Notera hur hästen blir svankig direkt bakom sadeln.
Allt detta gör det helt omöjligt för hästen att lyfta upp sin halskotpelare och den blir istället formad som ett S.

Det är enligt min mening inge svårare att lära en häst utföra en korrekt piaff kontra den i exempel 2.
Så varför föredrar man den varianten?
Varför premieras sänkta ryggar och bensprattel?

Jag försöker i alla fall vara tydlig med mina elever och guida dem i riktningen mot en korrekt samling med en glad och arbetsvillig häst.
Det ÄR roligt att rida och det ÄR lätt!
Kliver man av hästen med ont någonstans, känner sig dålig eller är arg på hästen för att den inte fattar eller gör som du vill, då är det något som är tokigt.

Det är lätt att göra rätt och "less i more", uttryck som när det kommer till hästar och ridning är 100% rätt!
Blir så glad när jag läser vad mina elever skrivit efter en träning, läs gärna Moas inlägg här.
Hon och Gadd har gjort en otrolig resa och de lyser varje gång!
Jag känner mig ödmjuk inför Gadd, han är så lik Nokke på många sätt och han ger Moa den största av gåvor, villkorslös kärlek.

Det är verkligen jätte lätt att rida!
Jag lovar!
Tror du inte på mig så visar jag dig gärna!