Är så himla nöjd med mina Thermobars!
Rosa så klart!
De håller vattnet perfekt ljummet och hästarna gillar att dricka ur dem. Jag gillar att man ser hur mycket de dricker på en dag och än så länge tycker jag inte att det är jobbigt att fylla på dem.
I eftermiddag var jag och Katarina ut med hästarna. Cappe var som en dröm, lyhörd och känslig. Vi tränade öppnor och slutor efter vägen och han lyssnade så fint. Han var lika lätta att flytta som en badboll i vatten.
Raka motsatsen från igår...
Igår när jag och Katarina skulle hämta in hästarna var de helt uppskruvade. En räv hade hållit på och skrikit länge och det stressade upp hästarna, framförallt Cappe.
När vi kom in i stallet hade Cappe styltor under hovarna vilket jag inte märkt. Så när vi gick in i boxen och Cappe var tvungen att snabbt skynda sig runt för att kunna titta ut på det ev. farliga så halkade han och gick omkull. Lilla stackaren!
Som tur var gick det bra, det är mjukt att landa på spån men det hjälpte ju inte honom att landa i sig själv direkt.
Vi tog sedan en promenad men han var inte helt trygg.
Först imorse var han sig själv igen och på eftermiddagen nu var han värd en miljon!
Måste fundera ut hur jag ska nå igenom till honom när han blir så där. Det är vår sista pusselbit i vår relation innan jag känner att den är där jag vill ha den. Den där sista lilla biten förtroende.
Med Nokke tog detta 10år!
Men då lärde vi oss tillsammans, tror det kommer gå fortare med Cappe men jag måste ha tålamod och ge det tid. Förtroende är något som kommer med tiden och något man förtjänar, inget man kan skynda fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar