Varför ponny...???

Uppförsbacke!
Cappe fick mycket beröm av ridfröken för att han hade fått en sådan fin galopp i uppförsbacke!

Har fått frågan många gånger, varför i all världens dar köpte du en ponny?
Mitt svar har alltid varit att jag fann en vän, en tvillingsjäl och då spelar det ingen roll i vilket fack man kan stoppa honom. Insida är alltid viktigare är utsida. Vissa förstår, andra skakar på huvudet.

Att min lilla ankunge sedan skulle visa sig vara en svan, det var det nog bara jag som visste från början. För är det rätt, ja då blir man tillsammans det bästa man kan bli.

Dessutom har valet av just en ponny även visat sig ha mång andra fördela och bekräftat den tanke jag länge haft, att avel av för stora hästar inte kan vara bra i längden.
Det började med att jag för väldigt många år sedan läste "Dans med hästar" där Klaus Ferdinand Hempfling skriver om hästar förr och fördelen med att ha en mindre häst. Att våra hästar idag inte borde vara högre än 150cm. Detta kändes väldigt vettigt då jag läste det men jag hade själv inga belägg för det hela.

Under åren som gått har jag noterat flera små saker som idag gör mig rätt säker på att ur ett ridperspektiv så är det en fördel att ha en mindre häst. Tror att de har störst möjligheter att klara av ett bra arbete trots belastningen av en ryttare.

När Cappe flyttade hem till mig kunde han knappt galoppera och nu är det vår paradgren!

Faktorerna är många men en kort rygg t.ex. har lättare att bilda en båge mellan frambenen än en lång som hellre blir som en hängbro. Givetvis klara även denna rygg av att bli en bågen men det krävs mer arbete av hästen för att uppnå det.

En tyngdpunkt närmre marken ger också en bättre och naturligare balans, vilket måste bli en stor fördel när man får någon tungt på ryggen som dessutom har en egen balans som inte alltid sammanfaller med hästens i jämnvikt.

I det stora hela har en kompakt och kort kropp lättare att bära vikten av en ryttare utan att själv få belastningsproblem. Det blir lättare att få hästen att bära vikt på bakdelen.

Ponnyer verkar generellt också leva längre än storhästar. Detta måste ju också visa på något.
Antagligen så ligger det mindre avel och förädling bakom en ponny, den är ju faktiskt mer lik "den ursprungliga hästen" än dagens stora halvblod. (visst finns det även väldigt förädlade ponnyer men det är lättare att hitta en ponny mer lik "originalet" än en storhäst)

Jag ser också i hagen vad mycket lättare Cappe har det än övriga när det kommer till att röra sig. Oavsett underlag kan han fara runt i hagen och i perfekt balans göra halt eller vända. När jag rider honom känns han som ett terränggående fordon som det bara är att lämna stigen med när helst man vill. Detta för att han i sig själv har så mycket lättare att flytta vikten till bakdelen. Nokke kan också flytta vikten till sin bakdel, men han har det betydligt svårare, sitter sedan jag dessutom på hans rygg krävs det otroligt mycket av honom att komma dit och han orkar inte så länge i den maximala samling.

Innan jag köpte Cappe funderade jag mycket på vad jag ville ha för häst. Jag ville ha en vacker häst som drog blickar till sig, gärna cremello eller palomino till färgen, kanske även en bork. Jag var sugen på en PRE, Connemara eller Welsh Cob. Jag visste att om jag fick välja så ville jag ha en häst som av naturen hade lätt för samling. Men i slutändan hade inget av detta betydelse. Det är ju trots allt en livspartner jag vill ha och då är det individen som avgör.

Att jag sedan hade turen att inse att Cappe besitter många av dessa egenskaper känner jag mig lyckligt ödmjuk över.

Men även om jag i slutändan inte lägger störst vikt vid hästens fysiska egenskaper så tycker jag ändå att det är lite intressant att spekulera kring det jag skrev ovan och jag har lite fler argument till frågorna "varför ponny" när jag möter någon som inte förstår vad äkta kärlek är ;)