Jag har köpt en ny sadel (eller mer bestämt 2st) och jag är helt kär!!!
Det hela började med att jag var uppe hos Ewa Schaeder och fick rida hennes fina Norm (Liljas son) i hennes manskapssadel och det var en upplevelse som berörde mig på så många plan. Enkelt beskrivet var det som att hitta hem!
Dagen efter gick jag direkt in på Hästnet och till min lycka fanns den perfekta manskapssadeln där till salu. Jag köpte snabbt sadeln och min vän Sara som bor hyfsat nära (i norrländska mått) sadeln åkte och hämtade den åt mig.
Det var kärlek direkt, både från mig och Pilgrim och det som tidigare känts svårt blev plötsligt lätt.
Sadeln har en otrolig förmåga att viktfördela min tyngd över Pilgrims rygg.
Pilgrim får utrymme att röra sig som han behöver (kan lätt flytta på mig) och den avlastar hans av naturen svaga länd.
Helt plötsligt kom det diagonala trampet som ett brev på posten, så enkelt.
Vi började kunna nosa på den lilla passagen som vi nu kunder rida längre sträckor och skolgaloppen blev enklare.
Både han och jag var överlyckliga.
Sadeln berättar nya saker för mig varje gång jag rider i den och jag får många nya insikter.
En av det roligast upplevelserna sadeln gett mig är vad lättridning verkligen handlar om, att rida lätt på en häst vars rygg släppt in ryttaren.
Det är en helt annan sak och upplevelse kan jag säga!
Eftersom jag blev så kär i sadeln var det ett lätt beslut att köpa en till i en annan storlek när den dök upp på Facebook och bara kostade ett par hundralappar. Och vet ni vad, sadel nummer 2 jag köpte passade perfekt på Cappe, jackpot!
Sadeln har även fört med sig lite fler saker.
I julklapp av min finaste Ewa fick jag både arméns stigbyglar för soldater och en arméns hästfilt.
Filten ska vikas och fungera som schabrak under sadeln när den inte används för att värma hästen och jag har precis funnit instruktionen till hur den ska vikas i boken SoldI Häst.
Men först ska filten lämnas in på kemtvätt då den har "några" års smuts på sig.
Jag har redan borstat bort många års hästar från den, lite spännande att hålla i all den päls jag fick loss och tänka tillbaka till de gånger filten använts innan den kom till mig.
Jag misstänker att dessa sadlar kommer dyka upp fler gånger här på bloggen.
Har du någon gång ridit i en manskapssadel eller är du en lycklig ägare av en?
