Utvärdering av min PIXIO

I början av året köpte jag äntligen min efterlängtade Pixio, en robot som används för filmning.
Själva Pixio-roboten i sig filmar inte utan till det behöves en videokamera eller en mobiltelefon (notera att för att använda mobilen krävs det att en mjukvaruuppdatering köpes till och installeras på Pixion).

Pixio fungerar som så att den följer dig när du rider runt på ridbanan samt att den även zoomar in och ut. Så det blir som att ha en person som står och filmar dig. Roboten sättes på ett stativ och sedan kopplar du bara in din videokamera eller använder en speciell app på mobilen.
På ridbanan ställes sedan ut 3 små "fyrar" som hjälper roboten att hålla koll på vart du befinner dig och på din arm sätter du en klocka som du kopplar ihop med roboten.

Det är verkligen en enkel produkt som är lätt att använda med den kräver att instruktionen läses noggrant innan användning *skrattar* För varje litet steg är verkligen jätte viktigt.
Det var nämligen en hel del krångel de första gångerna att få roboten att hitta klockan men när jag insåg att jag missat att det var viktigt att roboten stod i rätt läge mot fyren i mitten och för att kunna åstadkomma det så krävdes det att zoomen användes så att fyren zoomades in och hamnade exakt mitt i bild. När jag insåg detta och gjorde på det viset så var det inte längre ett problem.
Så följer du instruktionen noggrant så fungerar allt jätte enkelt och instruktionen är verkligen jätte kort så den är inte jobbig att läsa.

Företaget som tillverkar Pixio tillhandahåller även några fler tjänster kopplade till roboten.
Bland annat en tjänst för att ha live-lektioner med sin instruktör.
Jag köpte den tjänsten och då kan jag via appen sända live till Ewa Schaeder de dagar jag rider lektion för henne och hon sitter då vid sin dator och ser på när du rider.
Detta har vi gjort förut flera gånger via Messenger, något Ewa erbjudit i många år, men denna tjänst ger betydligt högre kvalité än vad t.ex. Messenger gör samt att man kan spela in samtidigt och spara ned det direkt på sidan eller på sin mobil. Har instruktören dessutom sin mikrofon igång så sparas det instruktören säger ned på filmen och det blir verkligen superbra!

Dock har tekniken strulat lite ett par gånger. Eftersom sändningen går via mobildata och kvalitén är hög så kräver den bra täckning. Så två gånger har det blivit suddig bild när jag försökt sända till Ewa. Vet inte om det har något med situationen kring covid-19 att göra, att kvalitén är sänkt på steamingtjänster. Men nu på slutet har det fungerat bra igen.
Detta problem gäller inte själva funktionen på Pixion utan det rör den extratjänst jag köpt och använder via deras app.
Kan även berätta att man via appen kan sända live på t.ex. Facebook, en rolig funktion som är gratis. 

Jag lägger in en kort filmsnutt från när jag testade Pixion första gången så ni får se hur den fungerar.
Detta är filmat med mobilen och tillhörande app. 
Ingen speciell ridning utan bara test av zoom och hur den följer och ni ser hur mjukt och fint den fungerar.
Jag är så himla nöjd och lycklig att jag äntligen har en egen Pixio!  Den är så värd var enda krona!
Så nu hoppas jag att jag även kan börja filma lite övningar till mina elever så de får ett komplement till min undervisning där de kan se övningarna de rider och få en dimension till i undervisningen.

Kurs Birgitta Järnåker 2020

Första helgen i maj var det kurs här hemma på gården för Birgitta Järnåker.
Trots pandemin kunde vi genomföra kursen genom att vi var utomhus och höll avstånd.
Och som vanligt med de kurser som Birgitta håller så blir de magiska och alla deltagare visade stora framsteg och fick så fina ridpass.
Det är verkligen balsam för själen dessa kurser! 

Förra året jinxade jag vädret genom att klämma ur mig "det är alltid fint väder på Birgittakurser".
Då fick vi alla väder och så även denna kurs *skrattar*
Vi hade både sol, regn och hagel och det var rätt kallt. Men som tur var slapp vi i alla fall blåsten.
Mellan mina ridpass satt jag i skoteroverall på ridbanan men det var rätt mysigt.

Jag började lördagen med att rida Lilja.
Birgitta tyckte att hon utvecklats väldigt mycket sedan förra året.
Att hon såg fin och musklad ut i kroppen och att hon fått ett bra jämt påskjut från båda bak.
Det är ett bra kvitto på den tid jag investerat i bett-ridning nu i vår.

Vi fick övningar med piruetter i serpentinbågar, där hon blev så fin att det var helt sjukt.
Vi red även omformning med anslag och fick lite nyttiga tekniker för ridning på kandar.
I samlingen jobbade vi med att hitta lägen där pannan skulle förflyttas framåt och därigenom länga överlinjen. Ett viktigt arbete som man sedan har med sig hela vägen upp till levaden.

På söndagen red jag Pilgrim och även han hade genomgått en stor utveckling tyckte Birgitta. Inte bara kroppsligt utan även mentalt. Han var enligt henne en helt ny häst.
Han fick beröm för de otroligt fina steg han kan visa i passagen och vi fick även kommentaren i anslagen att" han har den bästa kvalitén i sina anslag som jag någonsin sett". Det var så stora ord att de var svåra att ta in <3

Vi fick många bra övningar som verkligen gav oss precis det vi behövde.
Vi jobbade lite med trampet och piaffen och att ta det ur två olika lägen, det ena från skolskritt och det andra genom att ramla över i trav och sedan ta takten därifrån och testa oss fram vilket sett som passar oss bäst.

Det var verkligen en super bra kurs och nu längtar jag efter att Ewa kommer hit om några veckor.
Vintern var katastrof men nu är det bara att blicka framåt och de månader som nu kommer med bra underlag och värme. Även om värmen saknas just nu.

Min otursfågel

Hur mycket otur kan en häst ha? Samtidigt som han *peppar peppar* alltid har tur i oturen.
För snart 6v sedan gjorde Cappe sig illa hagen, så illa att han var super halt när jag skulle ta in honom från hagen på kvällen.
Han kunde knappt gå på höger bak och jag blev så klart väldigt rädd.
In i stallet och visiterade honom. Ingen värme, ingen svullnad, blödde lite på höger framknä men var rejält halt.
Misstänkte att han gått omkull och det såg ut att vara rejält stelt i alla muskler på höger sida.
Ingen feber och han stod och gick på benet men böjde inte i hasen utan gick med benet rakt genom att lyfta höften.

Rådfrågade Ewa och veterinär och han fick boxvila en vecka med jodopaxomslag på natten.
Efter två dagar svullnade hasen upp och först då kunde man se vart den största skadan satt.
Under hela veckan blev han successivt lite bättre, fortfarande ingen feber och han var pigg och glad och hade inte ont. Men han visade tydligt att böja ihop hasen gjorde ont och han gick med benet rakt.

När veckan hade gått ringde jag kliniken i Bergsåker och på deras rekommendation så fortsatte vi med boxvila och började ta 3-4 små promenader per dag, bytte även ut Jodopaxen mot Alsolsprit.
Det gick en vecka till med promenader och de uppskattade han mycket.
Där emellan stod han på box och fick flera gånger per dag gå runt lös i stallet.

När nästan tre veckor hade gått klarade inte min oro av att inte veta längre, så då bokade jag in en tid på kliniken.
Alla som har häst vet hur lätt alla möjliga katastroftankar snurrar runt i huvudet. Och att inte veta och bara vänta är något som jag finner väldigt jobbigt.
Så vi fick en tid på kliniken redan nästa dag och det kändes så himla skönt och han hade dessutom blivit så bra att det kändes att låta honom att åka transport.

Resan till kliniken gick galant.
Fick låna min väns hästsläp och jäklar vilket vrålåk!
Cappe har inte åkt transport på tre år men han är ju en stjärna så det var verkligen inga problem.
När vi skulle hem efter besöket hade han sådan hemlängtan att han nästa sprang över mig på vägen in i transporten *skrattar*

Själva besöket på kliniken gick jätte bra.
Hasen undersöktes, han fick gå och springa på rakt spår och sedan röntgade vi hasen.
Det var en nervös väntan på plåtarna men de var helt rena, inga sprickor, inga frakturer, inga lösa benbitar. Nu hade aldrig veterinärerna några farhågor om att det skulle vara någon fraktur eller fissur eftersom han varken haft feber och hela tiden blivit bättre, men jag var ändå så orolig.

Cappe fick Metacam 6 dagar och fortsatt boxvila med Alsolspritomslg under tiden han fick medicinen.
Till Metacam ger jag även alltid Gastrogard för att skydda magen och det är verkligen något jag rekommenderar! Trots kostnaden...

Efter veckan på Metacam ringde jag tillbaka till kliniken enligt överenskommelse och utifrån besöket och den förbättring som skett under veckan blev diagnosen "kraftig vrickning av hasen".
Det är nog den bästa diagnos vi kunnat få utifrån det som hänt. 

Så efter det beskedet lättade en stor sten från mitt hjärta och sedan dess har han blivit tydligt bättre varje dag.
Vi började med sjukhage 1h/dag, sedan 2h/dag, sedan 4h/dag sedan 8h/dag i några dagar och nu går han ute i sin sjukhage hela dagen 7-23.
Under dessa 6 veckor har han hela tiden haft benet och hasen lindat.
Det hade aldrig gått om jag inte fått en massa fårull av en av mina vänner som hon klippt från sin får.
Helt otroligt vilka läkande egenskaper ull har samt att det andas.
Kommer aldrig linda ben igen utan att ha ull under.

Nu håller vi alla tummar att det fortsätter på detta sätt!
Från att jag trodde att jag skulle behöva ta bort honom, till att jag tänkte att jag aldrig mer skulle kunna rida honom så är nog chansen nu att han kommer bli helt återställd!
Världens bästa Cappe, min sockerponny, min unicorn!