Det här kommer bli så bra!

Fick denna bild av Nina *skrattar*
Känner mig träffad

Knappt hann jag kliva ur bilen på visningen förrän jag visst att jag vill bo där.
Precis som när vi klev in genom dörren på visningen till den lägenhet vi bor i idag.
Min magkänsla blir så stark och jag vet att jag inte behöver fundera.

Igår var jag och Tomas och träffade en av våra blivande grannar och detta besök bekräftade min magkänsla än mer!
Det var ett par i vår ålder med 4 underbara små flickor som driver ett familjeföretag med 150 mjölkkor. Vi satt och surrade i 3h om allt möjligt och fick mycket matnyttig information. Det här kommer verkligen bli hur bra som helst!

Fick t.ex. reda på att det i vår skog strax bakom stallet finns en sandlägda, perfekt att röja fram och göra ridplan av. Snacka om flax! Känner verkligen att vi kommer få mycket stöd och hjälp från dessa grannar och de kommer även bli trevliga vänner att umgås med.

Nu längtar jag ännu mer efter att få flytta in.

På hästsidan är det lugnt, Nokke var i princip ohalt igår och svullnaden var så gott som borta. Vi skrittade ut en sväng, det hade hunnit bli mörk så det blev reflexväst för första gången denna säsong. Han var pigg och skrittade på i ett rask tempo. Provade att trava och på platten kändes han helt ren, uppför kanske det fanns en antydan till ojämnhet eller så kände jag efter förmycket.

Det är så fantastiskt att ha den här relationen jag har till Nokke, det var han som tyckte att jag skulle sitta på honom igår. Så skönt att veta att han faktiskt kan förmedla vad han vill och att jag törs lite på det.

Stackars lilla Cappe dock har jag inte hunnit rida på ett par dar. Han såg riktigt ledsen ut igår och det skar i hjärtat. Men allt fix med huset har snott en massa tid denna vecka och eftersom Nokke visat hälta så måste ju han prioriteras först. Kom ändå hem efter 23 igår från stallet.

Men nu ser resten av veckan lugn ut och även lilla Cappe ska få en massa motion.

Hit och dit men ganska långt bort

Inspirerad av filmen i inlägget under har det blivit fokus på skolgaloppen för mig och Cappe nu på slutet.
Givetvis är detta något vi bara leker med än så länge men han visar stor talang!
Tror att när han väl fått styrkan kommer den bli kalasfin!

Har verkligen lagt fokus på att lyssna i skolgaloppen, vad händer i Cappes kropp, vad händer i min kropp, vad är bra, vad ska vi jobba på för att det ska bli bättre.

Det är lite lustigt att varje gång jag tar mig tid till dessa reflektioner så blir alltid min första insikt att jag måste göra mindre! Ni vet att jag i vintras hade inlägg efter inlägg om att "less is more" och vikten av att vara tyst. Men en upptrampad stig är lätt att följa och jag märker att jag hela tiden ramlar tillbaka på den om jag inte konstant tänker på vart jag sätter fötterna. Att helat tiden falla tillbaka på samma stig gör att målet hela tiden känns ganska långt bort.

Allt blev så tydligt igen i skolgaloppen, då jag försökte gör den åt honom. Så fort jag blev still och bara följde med blev den 10 gånger bättre. Min sits är väldigt stark, visst är det en stor fördel men just nu är det även min värsta fiende. Muskelminnet är stark och jag får jobba för att bryta det mönstret. Väldigt ofta när jag rider hör jag Birgittas ord från min och Cappes första träning för henne. "Nu Yvonne när du har fått en häst med sådan fin egen bjudning, se till att inte "förstöra" den. Låt han vara ifred från ditt säte." Det är så sant och jag förstår verkligen vad hon menar. Birgitta har sagt så många kloka ord till mig under alla kurser jag varit på och ett efter ett börjar de falla på plats.

Även i galoppombyterna märker jag detta med min sits. Jag försöker göra bytet istället för att fokusera på att plasera, hitta timing och vänta. Att Cappe på endast ett par veckor har lärt sig byten är helt otroligt men han är ju också mycket speciell min lilla prins!

Så nu blir fokus i ridningen på att lyssna, följa och bli en så bra partner som möjligt. Stötta när det behövs men i övrigt ge förtroendet till min häst istället. Snart är det kurs för Birgitta J igen, tanken är att det är Nokkis som skall få äran att delta. Lilla skrutten har dock varit halt i 4 dagar nu (endast lite oren i traven) men var betydligt bättre igår så jag hoppas vi är i form till kursen. Annars får det bli liten vit. 

Efter kursen hoppas jag att "långt bort" känns lite närmre.

Min vackra, kloka prins!

Fürstliche Hofreitschule Bückeburg

Älskar hur det ser så lätt och harmoniskt ut samtidigt som de har så mycket kraft!
Skolgaloppen som kommer ca 3min in i filmen är helt fantastisk! Hoppas jag och Cappe någon dag har något som liknar det där. Idag orkar han som max 5-10 språng, så man inser styrkan som krävs för den där långa sekvensen. Beundransvärt!

Diggar frisyren också, kanske något för mig och Cappe *blink*

Fler bilder från gården!

Mitt vackra hus med ett äppelträd i förgrunden
Ser du Lilla K, ett äppelträd!!! *blink*

Igår var jag och Tomas till vårt hus och träffade "nuvarande" ägare. Vi gick igenom huset, en del papper, praktiska detaljer och annat matnyttigt.

Sedan passade jag och Tomas på att gå runt på marken och planera för hagar, vägar, grillplatser etc.
Givetvis kunde jag inte låta bli att ta lite bilder så här kommer några fler och lite mer bilder på marken.

Det vackra sommarhuset!

Det är helt sjukt hur mycket mark det är!
Allt man ser på denna bild är endast 1/3 av all åker...

Vyn är överväldigande och marken är så välskött.

Det känns som om den fortsätter i all oändlighet, även på denna bild är allt "mitt".

Här står jag längst ner på åkern och blickar upp mot huset, marken fortsätter även till vänster och höger i bild.
Man förstår inte hur mycket 19ha är förrän man går runt på det.

Marken gränsar till en sjö som vi även har en del av, en liten brygga och en grillplats här är tanken.

Söta stallkatten Sigge följde med oss på hela promenaden!

Våra blivande grannar, stackars Nokkis som lider av svår koskräck *fniss*
Tur de inte syns från hagarna men annars tycker inte matte att de ser så skräckinjagande ut *blink*

Bredvid gården går en härlig sandväg upp i skogen under kraftledningsgatan, snacka om lyx att få en sådan fin ridväg direkt in på knuten!

Ni kommer nog inte komma undan en massa bilder här på bloggen från gården framöver, hoppas ni har överseende. *ler*

Välkommen till Stall Nordansjö

Gården och marken som går hela vägen ner till sjön!
Det är helt sjukt stort!!!
Kommer inte vara några problem med bete här inte!

Går inte ens att beskriva lyckan! Efter 4 års letande har vi äntligen hittat vår drömgård.
Den 25:e okt går flyttlasset och jag kan knappt vänta.
Äntligen har vi våra alldeles egna hästgård!

Jag och Tomas får ett hus på totalt 240kvm (inkl källare), Nokke och Cappe får flytta till ett stall med 8 boxar och totalt 19ha bete/åker och min älskade lilla Kimbra får 23ha jaktmark i egen skog.
Kan det bli bättre!?

Huset med 6 rum och kök, byggt 1933.

Precis som när vi hittade vår lägenhet så visste jag redan efter ett par minuter att jag ville bo här. Från visning till kontraktsskrivande tog det ca en månad. Den längsta månaden i mitt liv...

Har redan hundra planer på allt jag vill göra:

• Ridplan
• Rundkorall
• Sjukhage
• Lekpark till hästarna
• Terängbana
• mm

Tur det blir vinter först så jag hinner bo in mig och lugna ner mig lite. Men en ridplan kommer det bli så fort som möjligt.

Sommar huset, med kök och sovrum.

På gården står världens sötaste lilla sommarhus. Där inne finns bl.a. ett renoverat kök och sovrum. Perfekt för sommargäster. Skulle man sedan i framtiden montera in en toalett och dusch så skulle nog någon kunna bo där.

Stallet
Lite fixande och det kommer bli helt perfekt!

Stallet byggdes 2006 och har 8 boxar. Det sitter ihop med en stor lada som är perfekt för höet. Lite småsaker behöver fixas i stallet och sedan kommer det bli klockrent. Det är draget vatten och vattenkoppar i varje box med värmeslinga i så man slipper riskera att det fryser på vintern, vilket känns jätte skönt.

I ladan är det byggt en form av lösdrift som hästarna kommer åt från vinterhagen vilket är toppen.

Nu ska jag bara försöka att inte längta ihjäl mig innan den 25:e, får fortsätta fylla flyttlådor och drömma om ett stall fyllt med hästar och trevliga hyresgäster så länge.

Välkomna på ett besök efter den 25:e oktober!

Tillbaka till vardagen

Så var semestern slut och man var tillbaka i vardagen igen.
Haft 4 underbara veckor ledigt med min fina Tomas och mina underbara hästar och eftersom semestern varit så underbar så har bloggen fått ligga lite på is.

Men nu är det tillbaka till det normala igen.
Just nu håller jag på med ett litet projekt, jag hjälper nämligen Bitte med inridningen av Scherina (a.k.a. Lillan).

En inridning som är påbörjad men tyvärr inte gått så bra och för ett tag sedan slutade i "katastrof"... Så nu har jag hoppat in och gör om det på mitt sätt.
Har sagt sedan dag ett att Lillan är en lill-Nokkis och då krävs det att man vet vad man gör.

Lillan är en underbar häst; mjuk, intelligent, känslig, lyhörd och positiv. Dock är hon även ett fuxfärgat sto med mycket humör... Minsta lilla man gör fel så får man det tydligt berättat för sig.
Detta har resulterat i att hon blivit osäker och lite aggressiv i ridningen.

Mycket av detta har jag löst genom kommunikation och förtroende men vi har en bit kvar att jobba på och det är att hon inte acceptera skänkeln. Så fort man snuddar henne med skänkeln (framförallt båda samtidigt) surnar hon till, blir spänd och sedan kosparkar eller bockar. En mindre lätt nöt att knäcka då hon blir rätt svårtolkad i dessa situationer men jag gillar ju utmaningar.

Här kommer lite bilder från ett av träningspassen, första gången jag "rider" på henne. Bilderna fotade med mobil så ni får ursäkta kvalitén. Finns också film, den kommer så fort jag klippt ihop den.

Mitt lilla "projekt"

Snuttis!